Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Men vi foro af, och jag satte mig med en bok i
handen på piazzan i aktern och såg på stränderna och
lefde — högt lif. Ty jag fick nu vara ensam, och
skådespelet på stränderna var likt ett skönt sydländskt
feeri. Yi foro alltutför Mississippi, på den arm deraf
som faller ut i Atchafalaya vik och derifrån i
Mexikanska hafsviken. Plantage efter plantage lyste på
stränderna med hvita hus infattade i buketter af orange
och cederlundar, blommande oleander, aloes och
pal-mettos. Småningom syntes de på längre afstånd
mellan hvarandra. Landet sänkte sig allt mer och mer,
till dess det blef till en gräs- och vassbevuxen
sumpmark utan träd, buskar och bostäder. Det höll sig
jemt och rätt ofvan vattnet; slutligen sjönk det ned
deri, men bildade derförinnan den sällsamma
regelmässiga figur, som kallas »the Delta of the Mississippi»
af dess likhet med den grekiska bokstafven af detta
namn. Några grässtrån svajade ännu öfver vattnet,
rörda af vågorna och vinden. Så upphörde äfven de.
Vågorna rådde allena. Och nu låg landet,
Nord-Amerikas stora fastland bakom mig, och framför mig den
stora mexikanska liafsbugten med dess omätliga djup,
söderhafvet med alla dess öar.
Vattnets mörkblå, nästan svartblå färg frapperade
mig. Man säger att den kommer af det stora djupet.
Himlen, med sina sommarlätta, hvita skyar, låg ljusblå
öfver det mörkblå hafvet, som häfde sig och brusade
gladt för den friska, sommarvarma vinden. Ack! hvad
det var skönt! Jag drack vinden och lifvet, och
hvilade från tankar och tal och allt som ej var ögonblic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>