Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
uttryck, oförgätligt för den som en gång sett det hos
henne!! Hela den svenska våren är utslagen deri. Jag
blef glad. Glömdt var i ett ögonblick hvad som förr
hade kommit emellan mig och henne. Jag måste
genast gå ned, böja mig öfver ledstången och kyssa henne.
Den unga, hyggliga svensken Max Hjortsberg var med
henne. Jag skakade hand med honom; inen Jenny
Lind tog jag upp med mig på mitt rum. Vi hade
icke träffats sedan i Stockholm, då jag förespådde henne
ett europeiskt rykte. Nu hade hon vunnit det, i högre
grad än ännu någon qvinlig artist, ty det lof och de
lagrar, som hon öfverallt skördat, gälla ej ensamt
hennes sångargåfva.
Jag tillbringade sedan med henne större delen af
de tvenne dagar, som hon ännu var qvar i Havanna,
dels hemma hos henne, dels åkande med henne på de
sköna promenaderna häromkring, dels hemma hos mig,
der jag aftecknade hennes profil. Och — jag måste
åter så oändligt mycket tycka om henne. Under
palmerna på Cuba talade vi blott om Sverige och
gemensamma vänner der; och greto tillsammans öfver
smärtsamma förluster.
Vi talade mycket om gamla vänner och gamla
förhållanden i Sverige, ja, egentligen om ingenting
annat, ty allt annat, ära, rykte, rikedom, som hon vunnit
utom Sverige, synes ej lia slagit minsta rot i hennes
själ. Jag ville gerna ha hört något derom, men hon
hade intet sinne derför, eller lust att tala derom.
Endast Sverige, de gamla vännerna samt religionsämnen
voro högt i hennes själ; och blott derom ville hon tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
