- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Tredje delen /
150

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

Denna dans under mandelträdet — huru mycket
liffullare och meningsfullare är den icke än de flesta af
våra sällskapsdanser, valsen undantagen. De lia för
liten naturlighet. Denna dans har kanske för mycken;
men den är liffull och uppriktig; och har det goda att
alla i sällskapet kunna deltaga som dansande eller
sjungande eller bifallande. Ingen är utesluten, ingen
behöfver kläda väggarne, ingen vara liflös eller ha
ledsamt. Lefve den afrikanska dansen!

En intressant utfart har jag gjort med familjen
här, till en af de märkvärdiga grottor, som i stort
antal finnas i Cubas berg. Denna heter »La Loma de
Lorenzo de San Domingo», och är några mil ifrån
Limön ar. Mrs Chartrain och jag foro dit i volante, de
unga alla redo på små Cubanska hästar, de
godmodigaste och nättaste af alla hästkreatur, ocli som bära de
ridande så lätt att de ej känna någon möda; de äro
små och röra sig med smått, mycket jemt traf. Jolin
Chartrain, en liflig och rätt behaglig ung man, lät ett
par negrer bära halm och ris i olika delar af grottan
och sedan påtända det. Det gaf ett grannt skådespel.
I de höga, mörka hvalfven, svärmade millioner
förskräckta läderlappar. Och hvilka underliga gestalter
upplystes icke af lågorna! Det var en drömmarnas verld,
der allt hvad naturen bildar och menniskohjertat
drömmer och anar tycktes förekomma i dunkla kaotiska
utkast. Der voro menniskogestalter liksom ännu höljda
i sina lindor, väntande tåligt på ljus och lif; der voro
kathedrar och throner; vingar som tycktes vilja lösgöra
sig från murarne, tusen fantastiska, dels täcka, dels
groteska eller ohyggliga skepnader; — — ack! i dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:33:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/3/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free