Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
niga och trötta. När de köra oxarne för lassen, ser
jag dem ofta gå sugande på sockerrör, som de mycket
älska och som de här synas få njuta fritt. Det är då
åtminstone en vederqvickelse. De födas här icke med
ris, utan förnämligast med en slags rot med namnet
malanga, som de sägas älska, men som icke synes mig
smaklig. Den är gul och snarlik potatis, men har en
fadd, något bäsk smak. Hvar slaf får till middag en
portion sådana rötter kokta, och äter dem med sin
salta mat. Till frukost få de kokt mais, som de stöta
sönder och blanda med vilda tomatoes, platan-frukter
eller grönsaker. Ty de ha på en trakt af plantagen
några små åkerland, der de få så och skörda. Hvar
familj har äfven här ett svin, som den årligen får slagta
eller försälja.
Söndagen d. 17 Mars.
Det är helgdag och förmiddag; men sockerqvarnen
går, och piskans klatschar ljuda kommenderande arbetet.
Slafvarne gå i arbetet hela dagen såsom på en
hvardag. Nästa söndag, säges det, är den, på hvilken
slafvarne skola få hvila några timmar, och — dansa om
de vilja det. Men — de se så trötta ut!
Det finnes på Cuba plantager, der slafvarne
drifvas tjuguett timmar om dygnet; plantager, der man
endast har männer, hvilka drifvas som oxar, men
mycket hårdare än oxar. Planteraren räknar ut att han
vinner vid att drifva sina slafvar i arbetet så att de
dö ut inom sju år, under hvilken tid han sätter upp
plantagen med friska slafvar, som införas från Afrika
och dem han får köpa för två à trehundra dollars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
