Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
»Finnas här inga par, som lefva ständigt förenade
såsom i äktenskap, ingen man och ingen qvinna som
älska hvarandra nog för att bli hvarandra trogna som
makar?» frågade jag en dag min unga uppriktiga
ledsagare.
»Jo», svarade han, »här finnas verkligen några
sådana par, som alltid förblifvit tillsammans så länge de
varit på denna plantage».
»För mig till ett af dessa par!» bad jag.
Det var just middagstimme. Min ledsagare förde
mig till ett af rummen i muren. Dörren stod öppen
såsom vanligt, för att insläppa luft och ljus. Mannen
var ute, och i rummet satt blott en qvinna, vid pass
femtio år gammal, sysselsatt med något arbete. Hon
liade ett rundt, frodigt ansigte utan skönhet, men med
ett mycket godt och fridsamt uttryck.
Jag frågade henne genom min tolk om hon höll
af sin man?
Hon svarade tryggt och vänligt: »ja; han är en
god man».
Jag frågade om hon hållit af honom redan i
Afrika?
»Ja, i Afrika».
Jag frågade huru länge hon varit förenad med sin
man, huru många år?
Denna fråga syntes bry henne, hon smålog och
svarade slutligen att hon »haft honom alltid».
Alltid! Hon visste icke hur stort och djupt det
ordet var i hennes mun. Mig gick det till hjertat.
Veckor, månader, årstider, år, ungdom, styrka, många
skiften hade gått oräknade, oanrnärkta, verldsdel hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
