Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.524
vildmenniskor; hvita män sittande på stenmurar, eller
vandrande makligt, rökande cigarrer, — öfver allt detta
den milda tropiska himmelen, den ljufliga vinden, ett
halft slumrande, njutande »farniente»-lif — — och du
ser en bild af det panorama, som jag beskådade,
vandrande hit och dit ända till dess skuggorna kommo
och stjernorna framträdde på scenen.
o
Ater i min Fonda, inrättade jag mig för natten.
Jag hade fått en liten snygg tältsäng, rena lakan och
ett snyggt, lätt täcke. Jag fick en kopp klent thé med
bröd samt en nattlampa. Min vän Raimundo sörjde för
mig med gravitetisk artighet. Och så blef jag ensam,
rätt förnöjd med min lott, och till mig ljödo tonerna
af en guitarr jemte en tremulerande, enformig, men
behagligt melankolisk sång med karakter af de spanska
Seguidillas. Vid ljudet af dessa toner insomnade jag
på min svala väfbotten, och hade en förträfflig natt,
ostörd af de enda blodtörstiga röfvare som jag
fruktade, — myggor och loppor.
När jag vaknade, såg jag min vän Baimundos
vördnadsfulla ansigte framför mitt låga fönster åt
gården till, med förfrågan om jag befallde något. Jag
befallde kaffe och »huevos» (ägg).
Under det att jag åt frukost, annoncerades »la
Miranda!» på ett sätt som utvisade att han ansågs på
stället som en puissance af första rangen.
Och snart lät »Don Ildephonso Miranda» anmäla
sitt besök, som jag emottog i ett rum gränsande till
mitt och af samma anspråkslösa beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
