- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Tredje delen /
245

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.245

en fortsatt enformig improvisation. En mängd små barn
voro här i ringen, och ibland dem stod den goda, hvita
frun, »la dame blanche», som jag tycker om att kalla
henne, mild och moderlig.

Ater frågade jag här och sökte få veta betydelsen
af orden, som sjöngos till dansen; och åter svarades
mig att det var så obetydligt, så »ingenting», att det
icke var värdt att nämna. Må vara att det nu ofta är
så. Men att det icke alltid är så, det vet jag af
mången berättelse och mången negersång i Amerikas
slaf-stater. Afrikanarnes fallenhet för improvisation är ett
utmärkande drag i deras lif och lynne, och kan, som
vi veta, bli uttrycket för en hög grad af enkel
skönhet i själens och handlingens lif.

När den ryktbare engelske resanden Mungo Park
— så berättar han sjelf i sin resebeskrifning —
förirrad i Afrikas vildmarker, med afsky bortvisad från
den by der han hade hoppats få nattherrberge, ensam, .
hungrig, uttröttad, öfvergifven satte sig under ett träd,
med ingen annan utsigt än en ömklig död — »ty ett
oväder hotade och vilddjuren röto rundtomkring» —
då kom mot skymningen en qvinna hem från åkern,
såg honom och ömkade sig, Öfver honom, tog hästens
betsel och sadel — ty hästen hade blifvit bortröfvad —
och bad den olycklige resande följa henne.

Hon förde honom till sin hydda, tände sin lampa,
utbredde en matta på golfvet och bad honom hvila
sig der öfver natten. Hon framtog ock en skön fisk,
-som hon stekte på kol och gaf honom till qvällsvard.

Under en stor del af natten spann hon, jemte
qvinnorna i hyddan, bomull, och medan de spunno, sjöngo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:33:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/3/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free