Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 5
bete på plantagen och i staden, dess religiösa högtider,
glada sånger och dansar, förhöja det färgrika,
romantiska lifvet i dessa länder älskade af solen.
Af hvad jag sett af det goda förhållandet emellan
hvita och negrer tror jag att många af de bästa
hufvuden och händer bland negerfolket skulle, som fria,
hellre qvarstanna i Amerika än utvandra derifrån.
Den resande skall då besöka dessa stater med en
beundran fri för nedslående återhåll; ty de skola sjelfva
gå framåt i sedlig skönhet och politisk makt; och
Amerikanska Unionen skall då, utan ett undantag, blifva
hvad den förklarat sig vilja vara, en stor fristat,
spridande frihetens välsignelser till alla jordens folk.
Det är klart att en sådan frigörelse icke kan
komma på en gång, ja icke på flera tiotal af år. Må
den dröja i hundra år, blott att vi se dess begynnelse
i dag, i gryningar som häntyda på den kommande
dagen.
Ocli Gud vare lofvad, de felas icke alldeles, och
genombryta äfven i denna stund de nattliga skuggor,
som de sednaste politiska stridigheterna emellan
fristaterna och slafstaterna framkallat öfver Unionen.
Jag har redan nämt för Eders Majestät om
kolo-nisations-sällskapernas arbete så i de norra som i de
södra staterna, såsom befordrande befrielsens verk i
Afrika. Till de rörelser, som syfta till en emancipation
af den svarta slafbefolkningen inom Amerika, räknar
.jag den ädle och patriotiske statmannen Henry Clays
offentliga förslag till en lag, frigörande alla
negerslafvar barn födda efter ett visst år (jag menar att det
var år 1850), ett förslag, som dock ej vann medhåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
