Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
liten tid efter de tre sista veckornas strapatser, som
icke varit så ringa emellanåt. Men så har jag sett
Florida, och förstår bättre arten och vidden af det rike,
det stora hem, som bildas i Norra Amerika för alla
jordens folk.
Från den eviga sommarens hem reser jag nu upp
mot vinterns, »de hvita bergen» i Ny-Englands mest
nordliga stater, och sedan — hem, ty jag har då sett
hvad jag ville på denna sida oceanen.
Bland minnesvärdigheterna på vår sednaste färd
får jag icke glömma morgonfarden i stora båtar af
ur-hålkade cypressträd, ifrån Ortega-plantagen till
Jackson-ville der vi togo ångfartyget. Morgonen var herrlig,
och negrerna rodde duktigt och med friskt mod.
Herrarne af den älskvärda familjen på Ortega följde oss
ombord. I)en var af de goda och stilla i landena.
Från Mr Cooper skilj des jag med verklig
tacksamhet for hans intressanta umgänge, och med ett bestämdt
tycke för en af de unga sönerna i huset hvars breda
panna gömde ett fördomsfritt tänkande och
humoristiskt sinne.
Stället der vi skulle taga ångbåten till Savannah
var det, der fordom staden Frederica anlades af
Georgias första odlare Oglethorpe.
Läget syntes ha varit förträffligt, men af staden
återstod blott ett par ruiner kransade af gröna träd
och buskar.
Yi kommo i god tid hit, men ångfartyget dröjde
flera timmar. Emellertid gick det oss såsom i
fée-sa-gorna. En liten allrasomkäraste fru, ganska lik en
god lite» fé, tog oss in i sitt hus — ett riktigt litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
