Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
voro deremot omkring 200. Några svarta qvinnor
sutto här, bland dessa den fria negrinnan som velat
hjelpa den unga slafvinnan att fly. Hon hade ett
mycket godt och redbart utseende; men var nu dömd att
sitta här i fem års tid. Rummen, der dessa qvinnor
sutto, voro stora, ljusa och snygga, och Mrs G.
mottogs af de svarta qvinnorna med synbar kärlek och
glädje. Hon hörer till det fruntimmerssällskap som
här (liksom öfverallt i Förenta Staterna) organiserat
sig till fängelsernas besökande (men som i slafstaterna
glömma de fängelser der oskyldiga sitta), och man
såg att det hjertligaste förhållande rådde emellan henne
och de svarta fångarne.
Den rika plantageägaren, som misshandlat och
slagit ihjäl sin slaf och äfven derföre blifvit dömd till fem
års tukthus, skulle sitta i detta, men var icke ännu
kommen hit. Kanske köper han sig ännu fri derifrån.
Mammon är mäktig.
Det råder i Virginia en stigande känsla af
slafve-riets börda och skadlighet, liksom i alla Amerikas
medlersta slafstater, som skulle ha vida större förmån af
de hvitas än de svartas arbete, och nu se sin
utveckling hämmas så i andligt som materielt afseende
genom slaf-institutionen; och jag anser troligt att dessa
stater skulle redan afskuddat sig denna boja (såsom
Virginia var nära att göra det för några år sedan), om
de ej blifvit återhållna och retade till antagonism af
den ovisa och orättvisa abolitionismen i norden.
Jag säger ej att detta är en hög ståndpunkt, —
ty ingen orättvisa borde hindra oss att göra det rätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
