Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
i Europa och äfven i vårt land för de ringare af vårt
arbetsfolk. Är icke deras arbetslif, ofta nog, likt ett
hårdt slafveri, isynnerhet för qvinnorna? Ar icke de
qvinliga hjonens dagslön, på landet, så usel att de,
äfven då de arbeta hvar dag året igenom, knappt kunna
föda och kläda sig och ett par barn. Kommer det
tredje barnet, så kommer nöden med. Ar det ej
vanligt att höra stathustrurna på våra landtegendomar
klaga, som öfver ett Guds straff, då de ånyo skola föda
ett stackars barn till verlden, mödrar tacka Gud, som
för en nåd, då han hjelpt dem af med ett barn, d. v. s.
då det dödt! Sant är att vårt arbetsfolk kan förkofra
sig, andligen och lekamligen; att hvar och en hos oss
kan blifva sin lyckas smed. Och detta är redan ett
stort företräde. Men ofta äro omständigheterna så
bindande att denna frihet ej hjelper stort.
Jag lemnar Virginia, tacksam för det goda den
gifvit mig i sköna naturscener, älskvärda vänner, för
detta hem fullt af godhet, och för minnet af en
yngling i hvars rena själ jag hämtat nytt hopp för
Amerikas framtid, i förhoppning på den ungdom hvars
representant jag vill se i honom!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
