Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
med den sylhvassa rösten, satte sig framför oss och
begynte sina examina.
När jag tycker om ett fruntimmer och vi dragas
till hvarandra, faller det sig vanligen af sig sjelf att jag
snart får någon del af hennes biografi. I denna
älskliga unga frus frapperade mig följande: träffad af en
stor och förkrossande sorg, kände hon att hon måste
duka under för den, eller — resa bort från den, från
sina tankar, från sig sjelf. Utan plan eller mål, annat
än — att resa bort, satte hon sig i en jernvägsvagn och
lät tåget fora henne ut i vida verlden. Träden hviftade
och vinkade henne utåt i verlden, molnen foro framför
henne, och allt som hon följde dem och föremålen
växlade och nya följde på nya, blef det henne lättare och
bättre till mods. Hon kunde tänka friare, lifvet och
tingen syntes i ett klarare ljus. Efter en utflygt af
blott några dagar kunde hon återkomma till sitt hem,
sina föräldrar, med återvunnen fattning och frid. Ocli
nu, ett par år sednare, var hon förvånad öfver den
fullhet af lycka, som hon kunde njuta.
»De tysta suckarnes tid är förbi!» sade en gång
Geijer. Ack! det felas ännu mycket. Men visst är
att lättheten att förflytta sig, få nya intryck, och de
lättade kommunikationer, som medgifva det, närma
den tiden. I ett land, der jernvägar och ångfartyg
korsa landet i alla riktningar och tillåta menniskan att
flyga genom verlden, behöfver hon ej mögla eller surna
af stillasittande.
Ben 20 Augusti.
Skada att dessa hvilodagar, i detta sköna hem,
bland dess vänliga invånare, nu nalkas sitt slut. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
