- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Tredje delen /
466

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

466

på hufvudet och sin ena fot uppspetad högt mot
väggen; öfver benet hängde ett tidningsblad; ett annat
höll han i handen, sysselsatt med dess läsning. Viel
Mrs G—s milda och höfliga tilltal vände han litet på
hufvudet, såg snedt på oss, lyfte ej på hatten, ej heller
nedtog han den uppspetade foten från muren, utan
gjorde några frågor med grötmyndig min, såsom han
kunnat tala med arrestanter, lät oss vänta en stund,
efter hvilken vi fingo slippa in i fängelset, der lian
troligen helst icke velat låta oss ingå, om han vågat
hindra det. Vi kunde ej hindra oss, Mrs G. och jag, att
anmärka att flera af dessa fångvaktare sågo ut som om
de bordt vara bland fångarne, ja sågo sämre ut än
många af dessa.

I karlarnes stora fängelse (bygdt i elliptisk rundel,
med ett galleri följande längs utanför cellerna) kunde
jag blott förundra mig öfver — oordningen, som rådde.
Fångar spatserade der, pratade, rökte cigarrer; säljare af
cigarrer och annat kram vandrade fritt omkring bland dem.
I flera af fångcellerna bodde två fångar tillsammans.
Här voro flera utländningar, bland dem ett par dömda
till döden. Jag frågade en af dessa, som var en slags
beläst och bildad man, om hans befinnande i fängelset,
han svarade med bitter ironi: »åh jo, det är så bra det
kan vara för den som har alla stunder om dygnet sin
dödsdom för ögonen», och han visade mig en skrifven
papperslapp uppklistrad på väggen, der man läste (illa
skrifna) dagen och timman då han skulle hängas.
Fångarne voro vida höfligare och hyggligare i sitt väsen
mot oss än de vakthafvande herrarne varit det. Några
syntes glada öfver vårt besök, tackade oss och talade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:33:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/3/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free