- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Tredje delen /
497

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

497

han har förenat sig med det stora sant republikanska
parti i landet, hvars bemödande är att jemna uppåt
(»le-velling upwards») och hvars valspråk är »allt för alla!»

Det är mig en särskilt glädje att se huru nära
D. från sin ståndpunkt nu kommer den, som mina
vänner Springs intagit. Troligen komma de härefter
äfven i närmare personlig beröring. D. vill besöka
Phalanxteren och kommer förmodligen att gifva den
ledningen af sin kunskap och sitt artistiska snille vid
de byggnadsföretag, som der förehafvas.

Så knyter sig syskonkedjan, hvars första länk
hvilar i hans hand, som först pä jorden uttalade att alla
menniskor äro bröder. Hans kraft skall genomströmma
den ända till dess sista länk! Pris vare honom!

Aftonen.

Nu skrifver jag föga mer härifrån; tid felas mig,
hjerta felas mig. Många bref att skrifva, stundens
åligganden upptaga timmarne, och tanken på
skiljsmäs-san från detta land, dessa vänner, detta folk är mig
som ett törne i hjertat. Väderleken nedtrycker mig
också; värman är qväfvande, ingen vindflägt, ingen luft
utom en het, liksom en kokt. Blott om aftnarne sedan
månen gått upp och gjuter sina silfverfloder ibland
strändernas och flodens skuggor, då — är det skönt!
I går afton smög jag genom parken ensam och med
outsägligt vemod. »Detta allt är då förbi, denna tid,
dessa band af vänskap, dessa stora syner af en ny verld,
dessa sköna, lifsvarma förhållanden, förbi, förbi!» Jag
vattnade gräset med mina tårar. Men när jag såg upp,
då såg fullmånan på mig klart och stort, och lyste mig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:33:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/3/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free