Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDRA KAPITLET.
JAG OCH DE POLITISKA FÖRBRYTARNA. - MITT
ÄMBETES FAROR. — VAR OCH EN OFTA SJÄLV SIN
LYCKAS SMED.
Ganska ofta började jag grubbla över mig själv
och livet i allmänhet, och varje gång måste jag
göra mig samma fråga: »Vad tjänar allt detta till,
och varför blev livet oss givet? Varför gå vi
människor mot döden?» — Jag måste tillägga,
att om det inte hade funnits sådana narrar som jag
mött, skulle jag för min del inte haft något på
jorden att göra. Varför jag ju inte heller
egentligen haft något emot, när någon absolut strävat
att sluta på havsbottnen. — »Allah vare med
honom!» Men under lugnare stunder, det vill
säga, då jag kunnat överlåta allt det geschäftliga åt
mina talrika medhjälpare, ha sagda tankar inte
lämnat mig någon ro. Livet är kärt, vilket gäller
som självklar sats för en och var. Den tron skall
jag aldrig kunna omfatta, att inte livet för var och
en kan ha sitt värde. Jag har varit med för
mycket för att kunna tvivla på den. saken. Jag har
bl. a. givit akt på detta, då man verkställde
Ildis-kioskens dödsdomar på individer, som tidigare
uppträtt mot oss helt dristigt och övermodigt.
Oförfärat hade de kallat oss bödlar och skurkar, och
själva sultanen inte stort bättre, men i
synnerhet mig, som de önskade den förskräckligaste död.
Men så snart man kom för att hämta dem till
avrättning, tappade de modet, och åtskilliga bådo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:33:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hempolis/0026.html
