Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började flyta. Så fort nödropen upphörde tog man
ut ur tunnan endast en mängd bloddrypande kött
Och allt detta skedde under åsyn av väntande nya
olyckliga.
Bey-Effendi! Jag såg ansikten, vilkas
uttryck jag aldrig skall glömma. — Nästan alla voro
unga människor på ett par och tjugo år. Man
kunde höra, hur deras tänder klappade i takt.
— Kan man väl återge sådana rysligheter med ord?
Anse mig inte för en svag stackare, men efter
att ha varit vittne till dylika scener, vill man inte
leva längre. Alla människor verka sedan rent av
frånstötande.
Mitt framför mig började plötsligt två av de
väntande offren att gapskratta i vanvett. De
skrattade medan de med fängslade händer höllo
sig för magen och under det att deras ögon
strålade. — Med dem var det redan slut. De varken
sågo eller hörde. — Efter en halvtimme kom
Bachri själv och befallde, att liken skulle
skaffas undan. När han såg på mig, måste jag medge,
Bey-Effendi, att mitt hjärta krympte samman, men
jag uthärdade dock modigt denna blick, bugade
mig och sade, att förbrytarna inte erkände. Jag
måste säga, Pascha-Effendi, »att man på detta sätt,
knappt skall få veta någonting», sade jag till honom.
»Vad säger ni!» skrek han till. »Tiga dessa
skälmar? Men jag skall nog få dem att tala på annat
sätt».
Jag vet inte om jag kan berätta vad som sedan
skedde. — Han befallde, alt fångarnas systrar skulle
nedföras. Fångarna fördes ut och inför deras ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
