Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
De tidde.
«Neinei. Det blir på en annen metode herefter
da.»
«Ja,» svarte de samtidig.
«Kan jeg få låne papiret ditt, Andersen?» Olaus
så op. («Vi får notere disse tallene. Vi får notere
dem ned.»
Birgitte åpnet vesken og rakte frem lappen.
«Værsågod. Du kan beholde den for mig.»
«Takk, tuppa mi.» Olaus smilte, foldet ut papiret;
de korte, bustete brynene småskalv, mens øinene
gikk over notater og tall. «Pålegg på alle plagg, ser
jeg. For Oxford-buksene også. Dem syr vi utenfor
fabrikken, ja.»
«Det har hendt, vi har sydd dem på verkstedet også,»
sa Jakoba.
«Ja, dere har vært nidkjære! Dere har vært om
dere! Dere er mye til damer »
Pikene så på hverandre. Gunner var så sint, at
røsten hans sprakk ...
Karen Anna rørte på sig; så reiste alle tre sig på
én gang.
«Vi vil gjerne ha svar så snart som mulig,» sa
Birgitte. «Det går ikke, som det går nå lenger.»
«Nei, det gjør vel ikke det, Andersen?» Olaus
drog ut en skuff, og la papirlappen ned i den. Låste
skuffen med en nøkkel på knippet. Stakk knippet i
baklommen. «Men — vi arbeider ikke om søndagen
her på kontoret. Vi gjør ikke det, nei.»
«De skal få svar idag fjorten dager,» sa Gunner.
«Dette er en alvorlig sak.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
