Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvall (Medelpad) - Komministrar - Sunne med Norderö, Frösö, Hallen och Marby (Jämtland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
SUNNE r
pred. i Backe i maj 1903; komm. i Håsjö 16 jan. 1909, tilltr. genast; komm.
i Sundsvall 12 okt. 1912, tilltr. genast, fängelsepred. 1 jan. 1913. Sedermera
utn. år 1919 till khde i Sundsvall med tilltr. s. å.
G. V« 1S99 m. Agnes Johanna Natalia Norström, f. i Upsala *’/I! ’869,
dotter af Johan Norström, godsägare i Vrå, Knifsta, och Johanna Fredrika Janson.
Barn: Torsten, f. i Kamsele 21/s 1900, † 1901; Karl Gunnar, f. "/10 1901,
med. stud. i Upsala; Agnes Eleonora, f. l/t 1903, † 23/„. s- Harald Oshar, f. i
Fjällsjö 1904, student i Upsala; Robert Ingemar, f. ,0/u 1905; Astrid Lilian
Maria, f. ’/« 1908.
SUNNE
med NORDERÖ, FRÖSÖ, HALLEN och MARBY.
(Jämtland.)
Namnet på moderförsamlingen härrör uppenbarligen från något af sunden i
närheten af kyrkplatsen. Den första kyrkan i Sunne var tvifvelsutan det kapell, som
norske konungen Sverre Sigurdsson († 1202) där lät uppbygga i slutet af 1100-talet
och till hvars underhåll han påbjöd en skatt benämnd Sundamål, hvilken skulle utgå
från Jämtlands fyra fjärdingar. Om den fortsatta betalningsskyldigheten af denna
utlaga fann sig kon. Magnus Eriksson föranlåten att erinra Bräckeborna i ett bref,
utfärdadt Hälsingborg 4 juli 1343 (DS 5, n. 3713, DN 3, n. 220), hvilket med
bötesstraff hotar den, som undandrager sig stadgans föreskrift. Tillkomsten af det kungliga
kapellet i Sunne kan sannolikt sättas i samband med den seger kung Sverre vann öfver
jämtarna på isen mellan Sunne och Anderson under ett af sina tåg genom landet 1178.
I taxelängden öfver den s. k. sexårsgärden 1314 är Sundum cum annexa påförd
en årsafgift af 6 öre (DS 3, n. 1946). Till lösen af ärkebiskop Olof Björnssons pallium
1316 bidrog kyrkan med 6 öre och prästen med 12 öre (DS 3, n. 2043). Annexan måste
lia varit Norderö, ty såväl Frösö som Hallen med dess annex Marby, hvilka troligen
redan under 1300-talets senare hälft lades som annexer under Sunne, utgjorde vid
samma århundrades början själfständiga pastorat (se resp. inledningar). I samband med
en på kungsgården å Frösön år 1448 afdömd tvist fastställdes Sunne prästbords
gränser. Permebrefven härom förvaras i kyrkarkivet.
Sedan Jämtland i början af år 1564 intagits af svenskarne, lade deras
befälhafvare Claudius Collart beslag på Sunne prästbord till läger och underhåll för
krigsfolket, som förlades dit för att skydda eröfringen. Khden i pastoratet synes i
anledning häraf dragit sig tillbaka till annexan Norderö, och kapellanen fick sköta
moderförsamlingen och Frösö samt tillika göra tjänst som predikant i lägret. Först år
1570 synas de prästerliga förhållandena i pastoratet återställts i sitt normala skick.
Det stora gällets 5 kyrkor skulle enligt Trondhjemska reformatsen 1589 betjänas af
2 präster, khden och en kaplan, med gudstjänst hvarannan helgdag i Sunne (där det
fanns 66 bönder) och hvarannan i Frösön (62 bönder); i Hallen (51 bönder) två
helgdagar å rad. hvar tredje helgdag i Norderön (26 bönder) samt i Marby (6 bönder) hvar
fjärde helgdag, o. s. v. De många församlingarna fingo åtnöjas med en kapellan
ända till 1762, då komministraturen jämlikt kgl. bref 8 juli 1761 delades i tvänne med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
