Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sunne med Norderö, Frösö, Hallen och Marby (Jämtland) - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNNE
33
lika lön för innehafvarna. Den ena af dessa stationerades på Frösön med
prediko-skyldighet därstädes 3 helgdagar i följd och den fjärde i Norderö. Den andra
kommi-nistraturen förlades till Hallen, hvars prästbord till en början afstods af khden.
Gudstjänst skulle där hållas 2 predikodagar å rad, i Marby den tredje.
Första bestämmelsen om pastoratets uppdelning utfärdades af K. M:jt 17 jan.
1851, innehållande att Hallens och Marby församlingar skulle efter dåv.
komminister J. A. Liljeskölds afgång och med indragande af komministraturen afskiljas till
eget pastorat med khde i Hallen. Enl. kgl. bref 2 aug. 1855 samt konsist, beslut 7
nov. s. å. och 9 maj 1860 tillerkändes nyssnämnde komminister rätt att mot halfva
khdelönen med vissa inskränkningar sköta pastoral vården i de båda församlingarna,
hvilka först 1889 helt afsöndrades (se Hullen). Sedan Frösön utbrutits till eget
pastorat enl. kgl. bref 2 juni 1905 med indragning af komministraturen därstädes, har i
moderförsamlingen med dess sista annex Norderö icke varit anställd annan ordinarie
präst än kyrkoherden.
Sunne gamla stenkyrka, hvilken ännu kvarstår som en vacker ruin på en udde
närmare Storsjön än den nuvarande, var 40 alnar lång, 18 aln. bred och bestod af
långhus med kor jämte särskild fristående kastal på södra sidan. Fragment af medeltida
målningar å kyrkans innerväggar kunde ännu skönjas på 1880-talet, särskildt på norra
väggen, där bl. a. Kristi intåg i Jerusalem framskymtade. Kastalen med
kvadratisk grundplan af omkr. 9 alnars sida skadades 1731 af åskslag, reparerades
åtskilliga gånger, men fick så småningom förfalla och nedrasa. Ett flertal
helgonbilder jämte delar af den gamla altarprydnaden öfverfördes till församlingens nya
stenkyrka, som fullbordades 1835 och jämte en nyanlagd begrafningsplats invigdes
af biskop Franzén 19 juni 1836. Det hvitrappade långhuset är täckt med lågt
sadeltak, sakristian ligger i öster, tornet i väster har trälanternin. Altartaflan,
föreställande Kristi uppståndelse, är en af artisten Karl Tirén utförd kopia af altartaflan i
Molde domkyrka, ett verk af norske målaren Axel Enders.
Norderö medeltida stenkyrka mäter 33 alnar i längd, 16 ’/« aln. i bredd, har
rektangulärt långhus med lägre korutbyggnad, numera apterad till sakristia, saknar
torn. Fristående trästapel. Altarprydnaden i barockstil omramar tvänne taflor:
Kristus på korset och smörjningen af Kristi lekamen. Diverse träskulpturer från en
äldre altaruppsats äro bevarade. Predikstolen bär årtalet 1737.
[Litt.: Norderön af K. O. Andrén i JIT (7. s. 67).]
KYRKOHERDAR.
i. Agmundr [1348—50], prestr i Sundum, omnämnes i en
handling, daterad Eörberg å Frösön 26 mars 1348. Jämtlands syssloman
Niklas Petersson, som residerade å Kungsgården på Frösön, hade till tinget
instämt Erik Gummearve i Fanbyn i Sunne för åtskilliga förseelser liksom
ock hans dotter Gro, som tydligen under faderns bortvaro häktats för
ett där begånget barnamord, förts fängslad till kungsgården och erkänt
sig skyldig. På grund af sin misstro mot den illa ansedda fogden inställde
sig svaranden icke förr, än han genom bemedling af prästen Agmund i
Sunne, landskapets lagman och ett par andra män lyckats utverka lejd,
3 —26387. Härnösands stifts herdaminne. l>cl IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
