Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytterhogdal med Hafverö och Öfverhogdal (Hälsingland, Jämtlands län) - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytterhogdal
305
Aflatsbrefvets uppmaning till gifmildhet mot kyrkan kan måhända sättas i samband
med donationen af en slåtteräng Fagerflo, som 1485 skänktes af 6 sockenbönder och
ännu befinner sig i kyrkans ägo. Under nordiska sjuårskriget på 1560-talet
bort-röfvades kyrksilfret, däribland en kalk, vid hälsingarnes infall i Härjedalen under
Nils Jesperssons befäl. — En fullständig ombyggnad af det gamla träkapellet
påbörjades omkr. år 1740 och afslutades 1747 med bidrag af en utgående allmän kollekt.
Byggnaden, uppförd af liggtimmer, ut- och invändigt brädfordrad, var 19 ’/» aln. lång,
11 aln. bred och 7 */> a’n- hög. med sakristia i nordöstra hörnet. Predikstolen
placerades ofvanför det halfcirkelformiga blåmålade altaret, innerväggarne pryddes med
målningar, 12 bilder ur Kristi lefnadshistoria. En grundligare renovering undergick
kyrkan hufvudsakligen 1850—51 med tillbyggnad af sakristia i öster utanför koret
och torn i st. f. den gamla 1768 uppförda klockstapeln. Arbetet leddes af byggmästaren
Johan Nordell, men det 86 fot höga tornet fullbordades först 1852.
Kyrkans märkligaste föremål från äldre tider utgöres af den år 1910 påträffade
s. k. Öfverliogdalstapeten, en troligen inhemsk väfd bonad från tidigare medeltid.
Bonaden är i alla händelser afsevärdt äldre än den första kapellbyggnaden.
Den mindre klockan förfärdigades 1652 af M. Jörgen Putenson på beställning af
borgmästaren i Hudiksvall Nils Hansson. Församlingens ringhet och fattigdom
gjorde, att superintendenten P. Steuchius i ett stamboksbref 22 febr. 1673 vände sig
till öfriga församlingar i stiftet med begäran om bidrag till täckande af den skuld,
som klockans anskaffande förorsakat.
Kännedomen om öfverhogdals äldsta historia grundar sig på åtskilliga i
kyrkoarkivet bevarade pergamentbref.
[Lill.: Erik Modin. Hogdalssocknamas kyrkliga minnen (i Jämtlands läns Forum.
fören. Tidskr. Bd. 7 östers. I921); äfven separat.]
KYRKOHERDAR.
i. Anders Ericsson (Andreas Erici) (1562—69) blef den första
khden i Högdal vid församlingens utbrytning från Ljusdal. I den af kon.
Erik XIV utfärdade fullmakten, dat. Stockholm 28 febr. 1562, kallas han
visserligen Anders Jonæ, inen detta måste vara skriffel, ty ä de af honom
vidimerade tiondelängderna, den första från 1562, den sista från 1569,
skrifver han sig Anders Ericsson, kyrkoherde i Ytre Hoodall, och hans sigill
visar initialerna A. E. Han afgaf trohetsförsäkran till kon. Johan III på
Hälsingtuna landsting 8 dec. 1568. Kronotionden för s. å. efterläts menige
man i Högdals socken samt 3 bönder i Ivårbölets by i Färila socken af
K. M:t, som i bref af 15 fehr. 1569 äfven beviljade dem jämte prästen frihet
från en detta åt utgående kostgärd, tydligen på grund af fattigdomen i
orten. Khden afled om våren sistnämnda år.
2. Olaus Olai (Helsingus) (1569—88). f. omkr. 1541, fick 8 juli
20 — 26387. Härnösands stifts herdaminne. Del IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
