Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytterhogdal med Hafverö och Öfverhogdal (Hälsingland, Jämtlands län) - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
ytterhogdal
1569 af .ärkebiskop Laurentius Petri sin fullmakt som khde i Högdals
pastorat. Kon. Johan beviljade honom 7 mars 1571 halfparten af socknens
tiondespanmàl som förbättring i hans ekonomiska förhållanden, hvilka
tydligen voro ganska usla, att döma af den s. å. gjorda uttaxeringen för
Älfsborgs lösen. Pastors lösegendom omfattade endast 10 lod silfver,
2 kor och 2 hästar för 7V2 mark st., med ett sammanlagt värde af 67V2 nik
6 öre, för vilket skattades 1 lod silfver och 2 Va mk 2 öre i penningar. Att
en del af församlingsborna bemötte sin själasörjare med oginhet och
trakasserier framgår af ett bref, som ärkebiskopen 12 mars 1578 riktar till
dannemännen, som bygga och bo i Hoffdals prästegäll. Han säger sig hava
förnummit, att herr Olof lider stort förtret och förföljelse af någre
ogudak-tige sine socknemän, förmanar dem därför alla till ett kristeligt umgänge
och vänlighet mot khden och befaller dem, som fromme och rättsinnige
äre, att stå honom bi i alla saker, som tillbörlige äre, och förhjälpa att de
andre måtte tillbörligen blifva straffade af prosten, fogden och lagmannen.
Eljest stå de i färd att mista sin själesörjare och blifva hedningom like.
»Ty det hörer kristen allmoge till, icke allenast låta sin khde bekomma sin
laglige tionde och uppehälle, utan ock att bevisa honom all ära och
vyrd-ning» etc. Ännu ett tiotal år höll han ut här uppe, innan han sökte transport
söderut, och fick på egen begäran ett af församlingsborna och deras nye
khde Mikaelidagen 1588 afgifvet vittnesbörd om sin ämbetsförvaltning
och sitt lefverne. De framhålla hans förtjänster och prisa särskilt, att
han i utbyte mot kyrkans förslitna Biblia gaf dem sin egen, samt lofva att
vara honom behjälpliga att utkräfva det, som han tilläfventyrs ännu
kunde ha att fordra af sin lön. Han kallades till khde i Sigtuna och erhöll
fullmakt å tjänsten 26 maj 1589. Kon. Johan befriade honom 9 apr. 1590
från borgläger och gärder samt Salahjälpens utgifvande och befallde honom
äfven öfvervaka, att klostermurarna i staden ej vidare nedbrötes. Med
stadsborna låg han i tvist om prästbordsägorna, som de delvis tillägnat
sig, och i hertig Gustaf af Saxen, som bodde på Vänngarn, fick han en
arg vedersakare. Vid en gudstjänst i Mariakyrkan hade en af hertigens
frillor satt sig i den främsta kvinnobänken, men afvisades frän denna
plats af khden. Häröfver svor hertigen ve och förbannelse och förbjöd
allt sitt folk att några tider göra prästen fisk- eller skafttionde samt hotade
dn. Olaum att slå bäda armarna af honom (Udpr. 6/s 1596). Khden
tröttnade slutligen på »Sigtuna uselhet och träldom», sökte och erhöll 1603
Fresta pastorat, men afled före tillträdet 22 juli s. å. i den då grasserande
pesten och begrofs i Mariakyrkan 26 juli i murad graf på västra sidan om
altaret. Arfskifte efter honom hölls i Sigtuna prästgård 12 juni 1604,
därvid bl. a. hans icke obetydliga bokförråd fördelades mellan arfvingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
