Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De iberiskt-galliska kustlanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 25 —
med Kelterna (och Kyneterna?) ’!), hvilka voro för dem
välbekanta, då de upptogo hela det bakom liggande
landområdet ?) och vid denna tid kanske just stodo i
beredskap att tränga ned till Medelhafvet i luckan emel-
lan Pyreneerna och Cevennerna (såvida de icke redan
nått detta i trakten af Narbo ?), nuv. Narbonne). Hero-
dot, som endast känner Pyrene som en stad, förläg-
ger nu denna helt naturligt i Kelternas land långt borta
i Vester (på andra sidan Herkules” stoder)’), der det,
såsom han från annat håll erfarit, gränsade till Kyneter-
nas område.
Herodots Pyrene står således hvarken i det ringa-
ste sammanhang med Pyreneerna, i deras verkliga geo-
grafiska läge, eller bör tänkas i någon förbindelse med
hafvet. Tvärtom öfverensstämmer ett i det inre af
det Keltiska landet beläget Pyrene vida bättre
med Herodots åsigter om Istros” lopp, genom hvilket
Europa anses skäras midt i tu ’).
Afven Aristoteles låter Istros upprinna vid Pyrene ’"),
”men”, säger han, ”detta är ett berg i Kelternas land”,
en anmärkning, som synes särskildt riktad emot Herodot.
andra sidan låter han äfven floden Tartessos, nuv.
Guadalquivir som flyter åt motsatt håll, hafva sina
källor här.
Herodot synes hafva erhållit en del, om än af honom
missuppfattade, underrättelser om berglandskapen om-
kring Adriatiska hafvets öfre bugt, hvilka han med ett
gemensamt namn kallar ”landet ofvan om Ombrikerna” ?).
På hans tid ansågs utan tvifvel Istros upprinna i trak-
ten af nuv. Brennerpasset, hvilket redan blifvit rykt-
bart genom «<bernstenshandelsvägen ?), som förenade
Germaniens nordkuster med trakterna kring Po’s myn-
1) Ora maritima vv. 565—566.
2) Hek. Fragm. 22.
3) Hek. Fragm. 19.
1) Her. II. 33.
5) Her. IV. 49.
6) Aristot. Meteorologica I. 13 $ 19.
7) Her. IV. 49.
5) Kiepert p. 368.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
