Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythernas stamsagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 204 —
gare förekomma som ett högt berg, lika såväl som Jyl-
lands högsta punkt på befolkningen utöfvat ett så öf-
verväldigande intryck, att det blifvit kalladt ”Himmel-
bjerget”, ehuru dess ”skyhöghet” icke öfverskrider den
särdeles anspråkslösa siffran 170 meter.
För öfrigt behöfver den ofvan om Argippaierna
belägna höga bergskedjan ingalunda fattas som den
lägsta, mellersta delen af Ural, utan vi kunna i stället
särdeles väl tänka oss den utgöras af det nordliga,
eller s. k. samojediska Ural, hvilket mera motsvarar
Herodots anförande. Denna del af kedjan, som i följd
af sin kala beskaffenhet blifvit af Ryssarne kallad ”Bol-
skoje Kameni”, benämnes likaledes af Samojederna !")
Arka pae, ”de stora klipporna” 2). Månne vi icke kunna
från denna benämning hemta någon upplysning om be-
tydelsen af namnet Argippaier, Aoywnaiow?
Kan dessutom icke den beskrifning, som Herodot
lemnar oss öfver de märkvärdiga Argippaierna, der han
bland annat säger, att de äro skalliga från födseln, bero
på en förblandning mellan folket sjelf och beskaffen-
heten af det land, som det bebodde? Oi gdétaxzoor
(de skallige) är en passande benämning för invånarne
i det land, som karakteriseras genom sina qgce4axoc
(kala klippytor).
Senare författare, hvilka omtala detta folk, som de
kalla Arimphei, anföra det med temlig öfverensstäm-
melse vid Rhipzeerna i närheten af den Norra Oceanen.
I enlighet med Herodots berättelse söka vi dessa Ar-
gippaier (åtminstone delvis) i guvernementet Perm’s
östra del.
Issedonerna deremot förlägga vi till det Öster om
!’) Samojederna, voro förut utbredda öfver ett vida större om-
råde än nu, och säkerligen hade detta folk en stor betydelse ännu
på Herodots tid. Särskildt af ortnamnen kan ses, att de förut sträckt
sig vida längre ned i Söder. Miller, Allg. Ethnographie (2) pp. 378.
E. Reclus, Géogr. V. p. 629.
2) E. Reclus, Géogr. V. p. 608, Castrén, Resor och forsk-
ningar IV. p. 88.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
