Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythernas stamsagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det egentliga södra Ural belägna landet från Issets?!)
floddal till Kirgis-steppen 1 Söder, der de sammanträffa
med Massageterna 2).
Det torde emellertid förekomma många, att våra
påståenden här vid lag äro öfverdrifna och att det är
osannolikt, att de pontinska Hellenerna på Herodots
tid stått i någon förbindelse med så nordligt boende
folkslag som dem, hvilka vi här nämnt.
Af de fynd ?), hvilka man för ej så länge sedan
ytterligare : gjort i synnerhet i Perm (Skandinavernas
Biarmaland), har det dock visat sig, att dessa trakter
redan under den äldsta tiden stått i en särdeles liflig
förbindelse med Orientens folk. Vi anse denna om-
ständighet hafva varit bekant för Herodot och äro fullt
öfvertygade, att han genom omtalandet af Argippaier
och Issedoner åsyftat dessa nordliga trakter.
Knappast behöfver väl nämnas, att ännu mycket
mera af oss kunnat anföras särskildt i fråga om Sky-
thernas förhållande till de kringboende folken. Här-
vid skulle vi dock hafva blifvit tvungna att framlägga
alla de mångfaldiga, olika försök, som blifvit gjorda,
att förklara den orsak, som kunnat förmå Herodot att
i ethnografiskt hänseende så; skarpt begränsa de nord-
pontinska Skytherna.
!) Namnet Issedoner, uppkommet af Isset-don? d. v. s. Isset-
floden. Namnet har emellertid icke blifvit återfunnet i inskrifterna.
(Kiepert p. 45). Dess olika etymologier se Richthofen, China I. p.
488 not.
2) Herodot (I. 201) säger, att Massageterna bo: ävtiov ”Ioon-
dövwv ävdowv, d. v. s. S. om dessa. Det är utan allt tvifvel, att
Issedonerna sedan påträffas i vestra Tarym-bäckenet, ehuru de på
Herodots tid måste förläggas längre i Vester. Kiepert (p. 45) är af
denna mening. Jfr Richthofen, China I. pp. 442, 488 etc.
3) Aspelin, Civilisation préhistorique des peuples permiens i Congrés
international des Orientalistes, 3:&me session. S:t Pétersbourg 1876,
Pp. 389—415.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
