Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Johansson: Örtagårdens vällukt och vindar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Men längtan är icke nog, utan församlingen beder om
vind. Vår text är en bön. Det är samma bön, som
sedan upprepas af de etthundratjugu mellan
himmelsfärdsdagen och Pingstdagen. Det är en bön om Anden.
Ty ande och vind äro samma ord, ehuru den senare
hör till sinnevärlden, den förra till andevärlden. Bön
om den Helige Ande. Det är en af de böner, som är
mest behöflig för Guds folk och församling, och som
har de bestämdaste löften för sig. »Kunnen I, som
ären onde, gifva edra barn goda gåfvor, huru mycket
mer skall eder himmelske fader gifva dem sin Ande,
som bedja honom därom.» Bed min broder och syster,
att Herren må komma med sin Ande, med sina växlande
vindar. Ty vindarna äro af många slag, och alla äro
goda och nyttiga för dem, som älska Gud. Dock bör
man naturligtvis endast bedja om det väder, man för
tillfället behöfver, och Gud i sin vishet och kärlek
behagar sända. Bruden bad icke om någon glödvind från
öster eller någon ovädersvind från vester, utan endast
om nordanvind och sunnanvind. Må Herren gifva oss
goda vindar, och tillstädja de hårda vindar, han i
kärlek behagar!
Det gifves en väckelsens nordan och en förlåtelsens
sun-nan. Han är stundom hård och sträng, den väckande
vinden, men dock så välgörande och nödvändig. Kom,
du nordan, till församlingen, att dess sofvande
medlemmar måtte vakna; och spela i församlingens eolsharpa
så hårdt, att de i synden döde måtte stå upp! Må
stormen fara fram och splittra otroshjärtats borgfästen!
Det skadar icke. Sunnan kommer efter, helande, och
Herren är i det sakta vädret. Skall Herren icke snart
komma med en genomgripande väckelse? Skall
Spur-geons ande, Wesleys ande, Moodys ande icke falla på
någon ny Elisa? Ack, att Herren finge skänka sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
