Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehaft, samt tillträdde det i Juli s. å. och fortfor att i Danmark bekläda sitt innehafda
riksrådsembete. Den 6 Okt. 1503 stadfästade prins Christian det "sköte", som konungen förut
gifvit Krummedig på Wallens gård. Han hade derför betalt 12,000 mark enligt konungens
qvitto, dat. 1505 och 1506, men hade haft svårighet att anskaffa denna köpeskilling.
Han saknade dock ej vänner, hvilka såväl genom förespeglade förhoppningar som i
verkligheten visste att trösta och hjelpa. Sägnen förtäljer, att då han en gång efter köpets
afslutande satt på Wallen, försänkt i djupa tankar öfver sin sålunda iråkade
penningeförlägenhet, skall han hafva hört en röst, sägande, "att likaså visst som der nu var guld
i hans hand, skulle det ej heller framgent tryta, intill dess köpesumman blifvit gulden".
(Månne ej ett välment bedrägeri af hans kloka hustru?) Detta lyckobådande guldmynt, af en
louisd’ors storlek, med arabiska bokstäfver på båda sidor, förvaras ännu på Gammel Estrups
gård i Jutland, inlagdt i ett papper, hvarpå Krummedigs dotterdotters son, riksrådet Eske
Brock tecknat: "Dette skal verre dett Stöcke Guld, som berettes att der herr Hinrick
Krammedige kiöffte Walden, och då haffde satt hans hand under Kinden og befrögtet for
de mange Penge han haffde udloffvit; och der handt tog handen fra Kinden igen skal
dette Stöcke Guld legit i handen, hvoroffver han da bleff vedt ett frit moedt och Gud være
lofvit dett vel beholdt". Derunder är tillfogadt: "Dette offvenskrefne er salig Eske
Brockis, min kiere och salige Faders egen hand. Jörgen Skiel. Egenhændt". Spådomen
sannades ytterligare, ty i Juni 1504 sände riksrådet Ebbe Strangesen (Pål Laxmans
mördare) 200 mark till Krummedig och gaf honom frihet att råda öfver hans gods i
Seeland, på det att han måtte så fort som möjligt kunna betala sin skuld till konungen.
Samma år d. 14 Aug. träffa vi Krummedig inför Seelands landsting, dit han var instämd
för dråp. En viss Peder Larsen, beskylld att hafva stulit 2 lam, hade af honom, i
egenskap af konungens länsman, blifvit kallad till häradstinget. Men bonden åtlydde ej
stämningen, utan inneslöt sig i sin gård, som af Krummedig formligen måste belägras, hvarvid
den förre tillsatte lifvet. Domen afsade, att Krummedig och hans ledsagare, hvaribland
äfven Torberne Oxe befann sig, skulle vara fria från allt vidare tilltal i denna sak af
den dräptes vänner, men att liket skulle få njuta vigd jord och icke föras till tinget att
umgälla efter lagen. År 1505, från d. 16 Juni till d. 6 Juli, var han jemte konungen
och öfriga Danmarks och Norriges riksråd i Kalmar för att underhandla med Svante Sture
och Sveriges riksråd, men då dessa icke tillstädeskommo, afkunnades d. 1 Juli den
märkvärdiga dom, hvarigenom konung Hans erkändes lagligen vara vald till Sveriges konung
och tilldömdes att åter insättas uti full besittning af riket, men Svante Sture och öfriga
rikets råd, deras slägt och anhang förklarades förlustiga lif, ära och gods. Den 17 Juli
var Krummedig tillbaka i Köpenhamn och återvände derifrån till Holbeck, men i början
af Januari 1506 åtföljde han konungen på dess resa genom Skåne och Halland. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
