Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 33
skap förenad med Alexandra Gripenberg
och stod i flitig korrespondens med henne,
som hon värderade som en af sina främ-
sta medhjälpare i det internationella arbetet.
På uppdrag af lady Aberdeen företog
också Alexandra Gripenberg 1906 en resa
till Grekland och Turkiet för att bland
dessa länders kvinnor väcka intresse
för Internationella Kvinnoförbundet och
om möjligt få till stånd Nationalförbund
därstädes. Ett sådant har även kommit
till stånd i Grekland. Efter denna resa,
varunder hon höll föredrag både i Aten
och Konstantinopel, begav hon sig direkt
till Dublin, där hon var lady Aberdeens
gäst och bl. a. talade vid ett stort irländskt
kvinnomöte (Alexandra Gripenbergs språk-
kunskaper voro stora och hon har hållit
föredrag på icke mindre än fem olika
språk).
Från Irland for hon till Internationella
Kvinnoförbundets styrelsemöte, som den
gången hölls i Paris, och där hon redo-
gjorde för sin resa i Grekland och Tur-
kiet. Samma sommar bevistade hon den
kongress den Internationella kvinnliga röst-
rättsalliansen höll i Köpenhamn, och här
fick Alexandra Gripenberg till de kvinn-
liga rösträttskämparna från olika länder
och världsdelar bringa det glada budska-
pet att Finlands kvinnor såsom de första
i en europeisk stat fått politisk rösträtt
och valbarhet.
Vid valen 1907, de första efter den
nya ordningens införande, blev fröken
Gripenberg med ett av de största röste-
tal som avgåvos invald i lantdagen av
Åbo västra valkrets. På de tre lantdagar
hon bevistade, arbetade hon oförtrutet för
reformer inom lagstiftningen för kvinnor,
en mängd motioner i detta syfte väcktes
av henne, till andra hade hon anslutit sig.
Så se vi hennes namn under motioner
om skärpt straff för sedlighetsbrott mot
minderåriga, om hustrus myndighet och
äganderätt, om den gifta moderns rätt till
sina barn, om reformer i de utom äkten-
skapet födda barnens rättsliga ställning,
om ökning av barnmorskornas antal, om
undervisning i huslig ekonomi m. m.
Med stor värme, eftertryck och sakkun-
skap uppträdde hon på lantdagen mot en
alltför ensidig arbeterskeskyddslagstiftning.
Hon var under de lantdagar, vari hon
deltog, medlem av lagutskottet, under den
sista dessutom av stora utskottet. I anled-
ning av de frågor rörande äktenskapslag-
stiftningen, som förekommo inför lantda-
gen, utgav hon 1909 en kort översikt av
“Makars äganderättsliga förhållanden i
olika länder".
Finsk Kvinnoförening hade allt från sitt
stiftande (1884) haft kvinnans politiska
rösträtt på sitt program. Det måste således
hava varit en stor glädje för föreningen
och dess ordförande, då Finlands kvinnor
vunno den fulla medborgarrätten. Många
omständigheter, på vilka jag icke här kan
närmare ingå, gjorde dock, att segerns
frukter icke blivit så stora och härliga, som
man väntat och hoppats. Alexandra Gri-
penberg ansåg dock ingalunda, att kvin-
nans politiska rösträtt i Finland blivit ett
nederlag för idén, tvärtom förklarade hon
många gånger, både muntligen och skrift-
ligen, att det oaktat de ogynnsamma för-
hållandena visat sig, att de för hemmen
och kvinnorna vitala intressena betydligt
lättare kunna framläggas och vinna gehör
inför lantdagen, sedan kvinnor blivit le-
damöter av densamma. Om samarbetet
mellan män och kvinnor på det politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
