Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 65
Notiser från bokvärlden.
Teosofi och teosofer av Anna Maria
Roos. P. A. Norstedt & Söners förlag.
Anna Maria Roos’ bok är ett varnings-
ord. I levande övertygelse om att teo-
sofiens läror föra in på villovägar ropar
hon ut det ”till vad gagn och verkan det
hava kan”.
Själv var hon närvarande på Visingsö
förliden sommar, när mrs Tingley lade
grundstenen till den blivande Raja-Yoga-
skolan under högtidligheter och festspel.
Hon hade tillfälle att sammanträffa med
mrs Tingley, få resonera med henne om
hennes lära och uppfostringsmetoder och
se de unga Point-Loma-adepter, som mrs
Tingley medförde.
När hon for dit, som Aftonbladets kor-
respondent, var det, säger hon i kapitlet
Teosofisk polemik, långt ifrån i
avsikt att i onödan kritisera eller förlöjliga
sådant som hon på det hela ansåg bott-
na i verklig idealitet. Med många av sina
iakttagelser teg hon också i de korres-
pondenser hon skrev från Visingsö. Men
just den polemik hon i det nämnda ka-
pitlet berör och i vilken mrs Tingley drog
henne in med anledning av hennes sär-
deles hänsynsfullt skrivna Aftonbladsartik-
lar tyckes ha kommit henne att känna det som
en nödvändighet att nu-tala ut angående fö-
reteelser och förhållanden inom den teo-
sofiska rörelsen. Det är ju också helt
naturligt och följdriktigt, att författarinnan
till Fariseism i våra dagar har
ett ord att säga om teosofiens läror, om
det auktoritetsvälde och den personlighets-
dyrkan, som dekreterats inom teosofernas
led, liksom om huru ärlig kritik upptages
från detta håll.
Den korta historiken om den teosofiska
rörelsens uppkomst och utveckling, som
inleder boken, och de biografiska med-
delandena om ledarna, madame Blavatsky,
överste Alcott och ”de två i Adyar”, mrs
Besant och mr Leadbeater, samt kapitlen
om mrs Tingley bilda i sitt lugna refere-
rande av de kända misshälligheterna och
schismerna inom samfundet en verknings-
full bakgrund för de personliga uttalanden
Anna Maria Roos gör om den teosofiska
rörelsen. Att få fram sanningen ur den
vävnad av anklagelser, förföljelser, äre-
kränkningar, smutskastning och rättegång-
ar, som utgör den teosofiska rörelsens
historia, är väl knappast någon givet, men
det är fullt naturligt och tillåtligt, när man,
såsom Anna Maria Roos, själv äger en
levande och trosviss kristen åskådning, att
uttala sin egen fasta uppfattning av att
teosofien, som så föga lyckats att bland
sina lärjungar realisera sin lära om
mänskokärlek och broderskap, ej har nå-
got nytt av styrka oeh kraft att giva sö-
kande själar.
Den lilla boken, som utan tvivel kom-
mer att i sinom tid framkalla genmälen
från teosofiskt håll, är skriven med den
vederhäftighet och fond av gedigen kun-
skap, som vi sedan gammalt äro vana att
påträffa hos Anna Maria Roos.
Äkta spetsar. En kort historik av Eli-
sabeth Thorman. P. A. Norstedt & Söner.
Det är ej ofta historisk koncentration
förenar klarhet och fyllighet i den grad
som här skett. Låt vara, att historiken
— enligt förf:s egna ord — ”är utarbe-
tad i överensstämmelse med det hittills
märkligaste verket om spetsar, Dr Moriz
Dregers Entwickelungsgeschichte der Spitze
(Wien 1910)”, så vittnar dock det sätt,
varpå denna s. k. utarbetning skett, om
sällsynt självständighet vid det rika mate-
rialets uppfattande och återgivande.
Jag skulle vilja säga än mer: Den som
ej förut är fullt förtrogen med de äkta
spetsarnas olika utvecklingsfaser och for-
mer får genom Elisabeth Thorman en
vida åskådligare och fattligare bild än ge-
nom Dreger. Så har förf. förstått att i
karaktäristiker och distinktioner insamla
och häva just det väsentliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
