Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 HERTHA
nades år 1907 det första Casa dei Bam-
bini. Snart kommo flera till stånd, och
nu finnes det ett i alla institutionens
bostäder. Hyresgästernas barn mellan
tre och sju år få gratis vistas där ocb
sysselsättas många timmar om dagen
under uppsikt av lärarinnor, utbildade
av doktor Montessori i hennes princi-
per. I Italien användas hennes meto-
der i många skolor och i flera kloster.
De ha blivit påbjudna i de offentliga
småbarnsskolorna i Schweiz. De äro
rätt allmänt införda i många skolor i
England och Amerika, även i Frankrike
och Belgien, ja, t. o. m. i Kina och Ja-
pan.
Vari består då doktor Montessoris me-
tod, vad är det som gör att den på
rätt kort tid blivit spridd så vida
omkring? Förnämligast beror det kan-
ske på att den är grundad på stor
frihet, men efter den principen, att
det skall vara en frihet så stor, att den
just kräver och uppfostrar till en stark
ansvarskänsla. Frihet är basen, en nöd-
vändig följd skall bliva disciplin, icke
den nödtvungna disciplinen utan den,
som kommer av att man är herre
över sig själv; genom detta skall barnet
småningom inse skillnaden även mellan
gott och ont. Fullkomliga nyheter äro
ju ej hennes huvudprinciper. Vårt sven-
ska undervisningsväsen står nog mån-
genstädes rätt högt i detta avseende.
Samma eller snarliknande principer ha
sedan många år tillbaka åtminstone delvis
tillämpats vid Göteborgs Högre samsko-
la och för den, som närmare känner till
och har satt sig in i den framstående
holländske pedagogen Jan Ligtharts
åsikter och metoder, framstå ju stora
likheter med doktor Montessoris. Även i
Italien har jag under besök vid profes-
sor De Sanctis skolor för ej fullt nor-
mala barn sett undervisningen bedrivas
med utmärkta resultat efter ungefär sam-
ma principer. Efter vad jag förstått har
han tidigare eller samtidigt kommit till
dessa sina åsikter i undervisning. Det
är kanske här nödvändigt att betona, att
frihet ju hos dessa föregångsmän i
uppfostran ej är, som lekmännen ofta
tro, detsamma som självsvåld. Tvärtom.
En uppfostran, som är grundad på
dessa åsikter, måste för. att lyckas ställa
mycket svårare anspråk både på den un-
dervisade och framför allt på den un-
dervisande än i vanliga fall. Häri lig-
ger kanske den största svårigheten: att
finna uppfostrare, som själva så vitt möj-
ligt fylla ut kravet på att rätt kunna le-
da till en uppfostran, grundad på verk-
lig frihet. Man ser ju ofta hur en lä-
rare av Guds nåde vinner stor fram-
gång med även en mindre god metod,
under det att den allra bästa metod för-
fuskas i en stympares hand.
Hos doktor Montessori ha i hög grad
vetenskapen och stor pedagogisk förmå-
ga gått hand i hand, eller för att citera
en italiensk lärare, hon har förenat ”kvin-
nans hjärta med vetenskapens ljus.”
Det som kanske personligen grep mig
mest som något nytt vid besök i ett
Casa dei Bambini är det lyckliga greppet
att aldrig tvinga · dessa småttingar (de
äro ju blott mellan 3 och 7 år) på nå-
got vis. Därigenom undvikes till en del
den stora förändring, som annars inträ-
der för ett barn, när det från sitt obund-
na liv införes i skolrummet, där det of-
ta tvingas att sitta mer eller mindre orör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
