Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 337
Sedan mer än ett halft århundrade käm-
pa Englands kvinnor för rösträtten. Trots
att deras land varken känner salisk lag
eller kontinental militarism — två av de
största hinder för all kvinnorörelse —
hava de, som vi alla veta, ännu ej nått
sitt mål. Det engelska motståndet kan
anses som gradmätare för styrkan av kvin-
nofientliga fördomar i ”kulturländer”.
Tyska stämmor ha emellertid försäkrat,
att i intet annat europeiskt kulturland har
motståndet mot kvinnofrigörelsen varit
mera hårdnackat än i Tyskland. Varje
utfäktat krig, varje nytt betonande av mi-
litarismen har förringat kvinnoinflytandet
som kultiverande makt. Månne de nya
våldsamma och förödande striderna skola
upphäva gamla erfarenheter för kvinnor-
nas vidkommande?
År 1905 tillfrågade Tyska förbundet
för kvinnlig rösträtt ett åttital tyska teolo-
gie professorer och präster om deras me-
ning angående kyrklig rösträtt för kvinnor.
”Kan ett direkt förbud mot full likställig-
het mellan man och kvinna härledas ur
Jesu uttalanden?” De inkomna svaren
angåvo en gapande klyfta mellan gammalt
och nytt. Modernt tänkande yttrade sig
i den meningen, att den som viil fram-
åtskridandet ej får se tillbaka över årtu-
senden för att leta ut, om det som för
närvarande är nödvändigt verkligen passar
i stycke med en ur det uråldriga förflutna
levererad åskådning. De stagnerade lärde
vittnade om tron på ”den äkta kvinnans
stilla inflytande” som en stor och lagom
makt i samhället i varje hänseende och
fasthöllo orubbligt vid ”kvinnan tige”.
I det stora hela utföll dock enquêten till
förmån för kvinnans medborgarrätt. Tio
år tidigare skulle ett samfällt anatema över
en sådan fordran skallat över hela Tysk-
land, försäkrade tyska organ. Emancipa-
tionsidéerna utvecklas alltså, men månne
icke krav på kyrklig rösträtt anses rätt
”oskyldiga” i förhållande till krav på po-
litiska rättigheter?
Frankrike, som 1789 ställde sig i spet-
sen för kampen om den mänskliga friheten,
glömde som bekant sin egen teori i prak-
tiken vad angick kvinnorna. Och Frank-
rike har kvar sin Code Napoléon med
paragrafer, som vanära kvinnan. — Fran-
ska kvinnliga pennor ha betonat, att i den
socialt välställda franska flickans själ det
psykologiska förloppet, befordrat av pen-
sionen, kyrkan och romanen, inte är så-
dant, att det avsätter självständighetshung-
er. ”Känslolivet är övervuxet med ero-
tikens giftblommor”. När hos kvinnan av
latinsk ras kärleken spelat ut sin roll,
klamrar hon sig fast vid barnen, även
sedan dessa gift sig, sålunda livet ut ab-
sorberad av mannen och moderskapet.
Om den moderna franska kvinnorörel-
sen har blivit sagt, att den egentligen är in-
skränkt till Paris. Tack vare de republi-
kanskt socialistiska strömningarna blir av
politiska skäl rörelsen understödd av par-
lament, press och litteratur så som i intet
annat land är fallet. Avvisande ställa
sig däremot katolska kretsar, adeln, ”socie-
teten” och den kapitalistiska bourgeoisien.
Även i Belgien är kvinnans rättsliga
ställning reglerad genom Code Napoléon.
Kvinnornas antal överstiger männens även
här. Kvinnorörelsen hämmas genom ka-
tolicismen, parlamentets klerikalism och
likgiltigheten hos den rika medelklassen —
sociala faktorer, som till synes komma att
behålla sitt välde oöverskådligt långt fram-
åt, för så vitt kriget nu inte förvandlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
