Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 HERTHA
den förutvarande rika medelklassen i en
för nödtorften kämpande, i vilket fall lik-
giltigheten för kvinnorätten åtminstone
hos kvinnorna själva torde få dödsstö-
ten. Arbeterskor höllo redan före 1900
ivrigt omfattade kongresser i de nu så of-
ta nämnda städerna Charleroi och Brüssel,
skådeplatser för krigets fasor.
Holland hade 1905 60,000 kvinnor
mera än män och har en kvinna som
statligt överhuvud. Arbetet för kvinnor-
nas politiska likställdhet har icke gått for-
tare där än i grannlanden.
De som resa i Spanien tycka sig
försatta till 17:de århundradet. Följderna
för kvinnan av efterblivenheten äro tydli-
ga. En för moderna reformer där käm-
pande kvinna har tecknat ställningen så:
vi hålla på att krypa fram ur skuggan"
Men, säger en annan, den som vandrat
genom spanska katedraler vet, att deras
skuggor äro mycket djupa.
I Italien med en folkmängd av 33 mil-
joner ha männen någon numerisk över-
vikt. Italiens parlamentariska liv har mo-
derniserats med dess stormaktsställning.
Katolicism, klerikalism och romansk sed
förmå därför ej i Italien hämma kvinno-
rörelsen i samma mån som i Spanien.
Universiteten äro som bekant öppna för
kvinnor. I Syditalien härskar dock nästan
arabisk uppfattning av kvinnan. Och vä-
gen fram till politisk betydenhet är ännu
lång.
I Österrike ha feodala kvarlevor ännu
inflytande. En oavbruten tillgång till sla-
visk arbetskraft gör landet till ett de låga
arbetslönernas land par préférence. Öster-
rikiskans rättsliga ställning liknar fran-
syskans. Den politiska kvinnorösträtten
har ännu aldrig diskuterats i riksrådet.
Många utomordentligt framstående öster-
rikiska kvinnor ha de senare åren, som
bekant, föranlett en mängd partiella för-
bättringar i sitt köns villkor. Förenings-
rätten har därvid varit en av de viktigaste
frågorna.
Krigets förödelser öka nu det permanenta
eländet i Galizien. I det så omstridda
Lemberg utröntes för några år sedan, att
de flesta kvinnor omöjligt kunde leva på
sin arbetsförtjänst. Tegelarbeterskor och
murarehantlangerskor ha t. ex. för tio à
elva timmars styvt arbete pr dag 40 à 60
kreuzen En modist förtjänar i början
2—4 gulden i månaden, senare 10
gulden. Flickhandelsagenterna, som locka
med utsikter till stora löner, finna här som
i Österrike otaliga byten. — För den bil-
dade kvinnan däremot ställer det sig gynn-
samt nog. Både i Krakau och Lemberg
har hon tillträde till universiteten. 1
Przemysl — ett namn för oss nu så känt
— finns flickgymnasium. Den galiziska,
som betalar skatt, har kommunal rösträtt,
den som är storgodsägare är lantdags-
väljare. Denna rätt har man ju dock på
sistone, när den kvinnliga rösträttsfrågan
accentuerat sig, sökt borteliminera.
I Ryssland måste kvinnorörelsen som be-
kant syssla med bildnings- och förvärvsfrå-
gor. Alla strävanden som gå utanför denna
ram gälla som revolutionära. Det är
Rysslands strama styrelsesätt, som gör män
och kvinnor där till kamrater i frihets-
strävandet — hittills med små resultat.
Redan dessa högst ofullständiga linjer
för tecknande av en politisk-rösträttskarta
torde visa, att vägen till fred, genom
kvinnorösträtt, går över åtskilliga alpkedjor
och öknar.
Ju avlägsnare målet ligger, ju noblare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
