Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 HERTHA
tryck, finner hon stundom svenskan mest
användbar, såsom då hon, fast med en
ursäkt, kallar en på Gripsholm samma år
given pjäs för ”en lort”.
Detta kan ju i sin mån betraktas som
bevis på att det germanska kynnet allt-
mera tar överhand hos hertiginnan, ju
mer hennes personlighet utvecklas. Ovill-
korligen får man stundom ordet ”Lise-
lotte” på tungan, när man läser dessa
brev. Hennes namne och landsmaninna
från 1600-talet, Elisabeth Charlotte av
Pfalz, som även vid Ludvig XIV:s hov
livet igenom bevarade hela friskheten av
en oförfalskat germansk natur och därför
kommit att höra till de nutida tyskarnas
idoler — hon hade nog inte så litet ge-
mensamt med denna nordtyska prinsessa,
som bibehöll sig så oförfalskad vid Gus-
tav IILs hov.
I så fall likna dessa korta epistlar kär-
leksbrev, att känsloförsäkringarna där in-
taga ett mycket stort rum, vilket alls inte
är fallet med den nyktra dagboken. Innan
jag fick kännedom om arkivet på Stav-
sund, hade jag den föreställningen, att
dagboken var utarbetad på grundvalen av
dessa brev, men denna föreställning fick
redan vid första påseendet vika. Det är
icke alltid ens som samma saker vidröras
i breven och dagboken, och sker detta,
så nämnas de vanligen på helt olika sätt.
De många hovfester t. ex., som i första
bandet av dagboken med en nästan tröt-
tande enformighet och utförlighet skildras,
krympa i breven mestadels ihop till bisa-
ker, utom då det för Charlotte gäller att
försvara sig för Sophies stundom åter-
kommande misstankar för obetänksamhet.
Men ibland är förhållandet också omvänt,
såsom då det gäller festen på Svartsjö
den 19 augusti 1784.
Man har ansett, att Sophie inte ens
fått se den till henne ställda dagboken,
fast hon ofta haft den i förvar. Bitvis
har hon dock säkert fått läsa den. 6 dec.
1779 skriver t. ex. hertiginnan just beträf-
fande ett samtal med kungen om hans
förhållande till sin mor, att detta skulle
bli för långt att tala om, men att Sophie
skulle få se det på papper, när Charlotte
kommer till Stockholm ; jag antar, att hon
därmed just avser den uppteckning där-
om hon gjort för sin dagbok.
Så ömtåliga saker som dessa äro i bre-
ven alltid avfattade i chiffer. Det första
av mig in extenso anförda brevet efter
Sophies giftermål har jag till stor del icke
kunnat läsa, därför att det var avfattat i
en chiffer, vars lösning ej ägdes av baron
Klinckowström, som eljest med stort in-
tresse tyckes ha genomgått den digra brev-
samlingen och bifogat lösning till den
chiffer, som eljest överallt användes. Att
de senare breven innehålla en annan chif-
fer, beror helt enkelt på att Charlotte fruk-
tade, att Sophies bror Axel, som varit
överbringare av det första, möjligen hade
fått en inblick i gåtan, varför man helt
enkelt överenskom att ändra alfabetet. Det
blev emellertid besvärligt att använda chif-
fer, varför man senare inskränkte sig till
det minsta möjliga. Vänskapsförsäkring-
arna förekomma därför aldrig i chiffer,
dem var man tydligen relativt mindre ängs-
lig att utsätta för allmänhetens blickar.
Vad man däremot blev särskilt rädd om
var dels Gustaf IILs ömtåliga familjeför-
hållanden och dels Sophies förhållande
till hertig Fredrik Adolf.
Sophie Fersens giftermål hade av hennes
föräldrar blivit påskyndat för att definitivt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
