- Project Runeberg -  Hertha: Tidskrift för svenska kvinnorörelsen / 1. Årg. 1914 /
439

(1914-1915)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERTHA 439
Själar och ansikten.
VI.
Ellen Key.
I
ngen njugghet finns i henne. Med
fulla händer strör hon ut ur sitt ym-
nighetshorn, mognad frukt och blad och
kart, kornax och halm, guld och kattguld.
Varken snålhetens eller självkritikens eller
feghetens demoner gjorde henne någon-
sin tomhänt, denna magna mater,
vars kult har representanter i skilda delar
av jordens klot. Mig erinrar hon vac-
kert om någon barndomens tröstarinna,
i vars vida förkläde de små borrade in
sina ansikten, vissa om att hos henne alltid
få medhåll mot stora och gamla. Hen-
nes förklädsband knyter samman många
inbördes fjärrstående väsen ur människo-
och tankevärlden. Hön spinner ett nät av
skickebud mellan världens ändar till per-
sonliga kommunikationers befrämjande.
Hon har nästan allt av mor, föga av mamsell
och ingenting av karlaktighet —- alltige-
nom är hon kvinnosjäl. Fyllighet och
avrundning karakteriserar gestalten. Någon
skarp kontur skönjer du ej, om inte
näsans modigt framåtvisande, stridsglada
linje. Fyllig, låg och mjuk glider rösten
med sitt kortöppna a-ljud, rikordigt fram-
böljande i allvar, i harm, i skämt, i vän-
lig pratsamhet.
Den rösten talar hon med också när
hon skriver. Det är som befunne hon
sig ständigt i sällskap med en vänkrets,
där hon tryggt kan säga vad som faller
henne in, viss om att åhörarna bakom
ordens flöde taga som kompass det ton-
fall, som anger den verkliga strömrikt-
ningen. Uttryckets precision ersättes av
en övertygelsens kraft, som hos menings-
fränder alstrar hjärtlig förståelse, hos mot-
ståndare en otacksam —eller tacksam ! —
vantolkning, som stundom har förståndsskäl
för sig. Mellan raderna vet man sig
oftast i en hörsal jämte många andra;
mycket sällan talar hon i enrum med
läsaren eller med sig själv. Kanske hän-
ger det psykologiskt samman med den
art av moderlighet, som alltid vill samla
hela barnskaran omkring sig.............
Men Ellen Key har ej blott "den mo-
derliga bredden". Hon har också hela
ungdomens företagsamhet och stridsglädje,
dess snabba reaktion mot livet och dess
tjuvpojksfröjd över att chockera. Hennes
ungdom har dubbel art. Den är dels
en fager själens ungdom, som man djupt
vördar, då man ser den under silver-
hår, dels något av “grön ungdom",
som man ibland häpnar över att hon ej
vuxit förbi. Och dessa två ungdomar,
den eviga och den gröna, äro så sam-
manvävda med varandra, att det ej går
för sig att skilja dem i sär. Hon röjer
å ena sidan den väsendets ljusa och höga
oskuld, som Einar Nielsen destillerar ut
i orden: "Kunde jeg give din Aands
Renhed!", å andra sidan den oveten-
hetens ansvarsfrämmande urskuld, som
ger ett uns av realitet åt den "patent-
fjolle"-bild, som så flitigt gått i mark-
naden och skaffat "den bildade allmän-
heten" en säker och billig förfasning.
Vad Ellen Key med kry vilja och rena
händer i långa rader skriver ned på vita

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:38:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/herthatid/1914/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free