Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
apud borne (1336), in Egby borne (1344), Ekbo sokn widher
Borne (1398).1
2) (Palmqnist s. 57) Botkyrka sn, Svartlösa hd Sdml.;
numera dock kallad Bomsjön, hvilket namn uttalas med &-ljud.
3) (Bom Höjers k.) liten sjö i Nora o. Hjulsjö bärgsl. Vstml.;
det är dock mycket osäkert, om ordet hör hit. Sjön är mig för
öfrigt obekant liksom den också tyckes vara för mina meddelare
från trakten.
Då de två förstnämnda sjöar, som bära eller burit detta
namn, särskilt utmärka sig för sitt klara ock genomskinliga
vatten2, kan man vänta sig ett namn med betydelsen ’glänsande’
1. ngt dyl. Då emellertid, bvad såväl 2 som 3 beträffar, det är
osäkert, om ett med o-ljud uttalat namn Boren värkligen
förekommit eller förekommer, tager jag i det följande endast
hänsyn till 1. Det synes mig då möjligt, att detta namn är bildat
med r-suffix af ieu. Vbhä ’lysa, glänsa’, hvaraf sskr. bhäti, på
samma sätt som sjönamnet Skiren, motsvarande isl. skirr, med
samma afledning danats af den likbetydande roten ski- ock no.
tira bl. a. ’tindra, lysa’ af ieu. di; jfr got. hlutrs (se Lottran),
fbt. hér o. s. v. Samma rot, utbildad med n, föreligger som
bekant i lty. bönen ’göra blank’ ock möjligen i sjönamnet
Bönern. Mot detta försök till etymologisk tydning af sjönamnet
talar naturligtvis den omständigheten, att något fsv. adj. bör,
motsvarande isl. ’borr, för öfrigt ej är känt; men å andra sidan
må erinras därom, att äfven flere andra af de större sjöarna
bära namn, hvilka tydligen bildats af ord, som annars icke
uppvisats inom vårt språk. Beträffande afledningen visa de ofvan
anförda fsv. ortnamnen, i bvilka sjönamnet Boren ingår, att n här
är att föra till stammen; jfr särskilt eghby apud borne (1336).
Det är allt annat än troligt, att så tidigt som 1336 namnet
kunnat stelna i sin bestämda form ock slutartikelns n
uppfattats som ordstammens slutkonsonant. Om i Borin (Ekeby
Borin 1318) in vore best. artikel, som fallet är i Rojrin (UL)
’Roslagen’, bade dativen måst lyda Borenom; jfr Rodhenom
St. L. Jag antager alltså, att fsv. Borin är en utbildning på
x) Se 8D IV, Höjer 2: 33. Namnet bar uppkommit i motsättning
till Ekby Holavld, nu Ekeby i Göstrings hd; jfr Schlyter Jur. afh. 2: 49.
2) Se för 1 Ridderstad Österg. 1: 43, för 2 Palmquist s. 62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
