- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
70

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det nsv. Bredsjön framgår af fsv. gårdnamnet Bredhsssyo1,
Järlåsa sn Uppl., nu Bredsjö; jfr fno. Breiöavik (Rygh NG 2: 21),
fsv. Holasio, Langasio, Svartasio o. s. v. Om senare leden se
Refven.

Bre(d)visten bre3(d)vis2ten (Lex. 2: 208) Ekshärads sn,
Älfdals hd Vrml.; af adj. bred (se föreg.) ock sjönamnet Visten

(se d. o.).

Bromsen brem4sen (Rääf 5: 8) Sunds sn, Ydre hd Ög.;
sannolikt af dial. brems, motsvarande fsv. brims, atijudsform till
insektnamnet broms; jfr Bremstj&rn (GS 2 V 33). Tham Link. s.
1019 kallar sjön Bromsen. Jfr med afseende på bet. sjönamnen
Kläggen, Vifveln, fno. älfnamnet Humla (Rygh NG 1: 277) o. s. v.
Att märka är emellertid, att appellativet i trakten har formen
bröms («- ä. bryms <- brims).

Bressingen, Stora o. Lilla, bres3sigen2 (brestg.ni)(GS 2 Ö 33),
två små sjöar i Karlskoga bärgsl.; innehåller sannolikt adj. bred
ock eu afledning (s)ingen, som möjligen erhållit sitt s från den
närbelägna Lyssningen. Sjön har kanske i äldre tid haft det
vanliga namnet Bredsjö, hvilket analogiskt ombildats till
Bressin-gen, såsom fsv. ’Hi^sio erhållit formen Hissingen. Se för öfrigt
Bredrefven.

Bringen brig3gen2 (Rääf 5: 16, GS 3 Ö 36) N. Vi sn, Ydre
hd Ög. Namnet har jag äldst funnit såsom ingående i det i
en handling från 15522 anförda Bringzsma A vijd sooknn». Om
man sammanhåller denna form på -s med det nuvarande uttalet
med akc. 2, kommer man fram till ett fsv ‘Bringir. Bringzsma
utgår alltså från ett fsv. Bringisma)), d. v. s. ’maden vid (sjön)
Bringen’. Med afseende på synkopen kan t. ex. Baghahus
Bohus jämföras (se Nor. Aschw. gr. § 156: 1 c). Äfven erinras
om nsv. Darsbo, ä.-nsv. Darsboda <- fsv. ‘Daghirsbodha :
Dagaren. På samma sätt utgår säkerligen Snyten (med akc. 2)
från ett ’Snytir; jfr Snytsbo (1571) <- Snytisbodha. Sannolikt
innehåller namnet ett fsv. ’bringer = nisl. bringr *(liten) kulle’,
knappast däremot sv. bringa ’bröst’, hvars no. motsvarighet
annars icke sällan användes i no. ortnamn3. En parallellbild-

x) Styffe Un.2 s. 287; äldre: ‘Brepe sio, dat. ack. Bre|>a sio.

2) Aftryckt hos Rääf 1: 300.

3) Rygh NG Indi. ss. 28, 38, Fr.2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free