Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brängen bräg3gen2 (fsv. Brsengir V6L IV. 11: 3 i hdskr.
H, K, L; bran giri bufvudhandskr., sannolikt skriffel1; Brängen
Lindskog 5: 282 [1816], GS 1 Ö 36) Kylingareds m. fl. sinar,
Red vägs hd Vg. : Bränges&s 1. Bränningsås» år 1407 skrifvet
Bramgisasa SD NS I. Om på samma sätt bildade gårdnamn
se Grecken, Lyen, Lygnen, Yngen. Om man ensamt tänker på
sjönamnet, ligger det nära till hands att fatta det som en
ia-afledning till stammen i sv. dial. brånga Våldsamt tränga på’ Rz,
brångas ’envisas’2, isl. brang ’larm’3. Jfr i så fall med atseende
på betydelsen sjönamnen Bången, Bottnen, Busken o. a. Dock
synes det mig, att en annan härledning med fog bör tagas i
öfvervägande. Utgående från det förhållandet, att sjön har
bär-giga ock delvis mycket branta stränder4, antager jag som möjligt,
att ordet afletts af en stam brang- med den adjektiviska bet.
’brant’ eller den substantiviska ’backe, brant, kulle’ 1. dyl.; jfr
den Vernerska växelformen branh- under Br&en* En
afljuds-form bring- med samma bet. anser jag mig under Bringen ha
uppvisat från vårt fornspråk. Jfr äfven ä.-da. brank ’brant’ :
brink = brang- : bring-, samt med afseende på vokalisationen
lit. brankszoti ’emporstarren’. Möjligen föreligger samma
ordstam i hemmansnamnet Stora ock Lilla Bräng i Sunds sn af
Ydre hd; enligt uppgift ligger sistnämnda ställe på en höjd5.
Ordet har jag tidigast funnit från 1553 : lijlle brengh, anfört i
en handling hos Rääf Ydre 1: 306.
Bränningen (Radloff 1: 228 [1804]), obetydlig sjö i Bro sn,
Bro hd Uppl., om hvilken jag för öfrigt icke erhållit några
uppgifter. Namnet hör sannolikt till sv. dial. bränna f. ’svedjeland
o. d.’, etymologiskt motsvarande fsv. bronna, isl. brenna
brännande, brand’. Jfr det af samma stam bildade Brännetjäm (GS 1
V 33,1 V 32, 2 Ö 31): Bränningen = Fällesjön : det till bildning
ock betydelse analoga sjönamnet Mofällingen. Om fno. brenna * 2 3 4 5
*) Oin andra fall, där hufvudhandskriftens sjönamnsformer äro
mindre pålitliga än öfriga handskrifters, se Stråken, Säfrelången, Ökern.
2) Wahlström Uplandsdial. s. 16.
3) Om denna ordgrupp se Zupitza Germ. gutt. s. 188.
4) Jag erinrar t. ex. om den lodrätt ned i sjön stupande
bärg-vägg — en »ättestupa», kallad »Världens ände» — hvilken 6edan under
vatten i samma läge fortsätter till flera famnars djup (Lex. 4: 294).
5) Jfr äfven Rääf Ydre 5: 90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
