Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silen. Beträffande det sistnämnda namnet knnde det synas ligga
närmare att tänka på ty. börde f. Truchtbare ebene, flussebene’,
men denna härledning blir betänklig på den grund, att det ty.
ordet ntgår från ett mholl. (ge)börde, som betyder
’gerichts-bezirk’, hvarom se Kluge Et. wb.
Bunn biin4!! 1. (numera sällan) Bunnen bunden
(Bun-nen Lotter c. 1750, Hermelin 1809, Allvin Mo s. 46, Höjer 2:187
m. fl.; Bonn GS 2 Ö 36), stor sjö i Vista hd Smål. Äldst har
jag emellertid funnit sjönamnet uppvisat i namnet å den vid
sjön belägna gården Bunnström, hvilket år 1410 skrefs Bunsrwm
ock år 1411 Bundzrwm, alltså ett af de synnerligen många
gårdnamn, som bildats genom sammansättning med -rum ock
ett sjönamn1. Stammen är alltså bunn- 1. bund-. Tydligen
föreligger här ett urgammalt sjönamn, ock det torde icke vara
lätt att skingra det dunkel, som omger dess uppkomst. Till
ledning för andra forskare må nämnas, att sjön enligt Allvin
kan sägas ha hvarken bredd eller längd, utan består af
åtskilliga små fjärdar mellan öar ock holmar, uddar ock näs
samt har smala, djupt inskärande vikar ock är öfverallt
om-gifven af stora bärgshöjder. Den är för öfrigt djup ock
synnerligen vacker. Skulle ordet på grund af dessa naturförhållanden
möjligen kunna föras till den i afljudsförhållande till sbst. band
n. stående germ. stammen bund i mht. bund ’band, boja’, hvaraf
ags. byndel, eng. bundle bildats? Jfr t. ex. bohusl. bunn ’50
trådar varpat garn’2. Knappast hör det väl däremot till sskr.
bhåndat© glänser* ock därmed besläktade ord.
Busken bus3ken2 (Lotter c. 1750, GS 1 Ö 31) Norra Råda
sn, Älfdals hd Vrml. : Busken, Busketorp; af fsv. sv. buske.
Jfr den i närheten liggande sjön Spraggen (: spragg[e] * ruska’).
Anledningen till namnet är mig obekant; jfr Barken, Boten o. s. v.
Byngar(e)n byg^ai^n (Hermelin 1810, Widegren 2:33
[1818], GS 4 O 35) Ringarums sn, Hammarkinds hd Og. :
Byng-sta (Hermelin). Denna sjö utmärker sig för sin synnerligen
oregelbundna form. Jag antager, att den i fsv. tid hetat
‘Byghnir, af samma stam som ingår i det af Rygh Stud. ss. 59,
J) Dessa förekomma — p& ett par undantag när (för norra Jkps
län) — uteslutande i Kim.
2) Nilén Ordb. Sörbygdsm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
