Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 ponerade fno. fjordnamnet ‘Bjugn = bygdenamnet Bjugn, nu
nttalat Bjongna ock af Rygh fört till isl. bjugr ’krokig, eg.
böjd’; se äfven Rygh NG 1: 388. Detta adj. är icke såsom enkelt
uppvisat i fsv., men förekommer sannolikt i sammansättningen
binghheetta (se Södw. Ordb.). Om den i sjönamn ytterst vanliga
bildningen på -nir se afd. II. Möjligt är dock äfven, att namnet
har afseende på den ifrån sjön utfallande ån, som har ett ganska
krokigt lopp ock i äldre tider möjligen hetat Bjughn, jfr fsv.
Dumn, nu Dumme&n, Gimn, nu Gim&n, o. 8. v. I så fall vore
afledningen icke -nja-, utan -Ja-. Med afseende på
ljudöfver-gången se Ångarn ock i fråga om betydelsen jfr Trången.
Byxetjärn, se Broeken.
B&fven bå4ven (båwn), i allmogens uttal ofta bä4gen 1.
stundom — väl genom folketymologi — bo^en (i bagi å en
runsten1; Bågen Blaeu 2: 21 [1663], Dalin Svea rikes hist.
1: 93 [1747; jämte Båfven]; B&fven Tuneld 8. 58 [1741], GS
4 Ö 33); stor sjö mellan Rönö, Daga ock Villåttinge h:der
Sdml.: Boxtorp (<- äldre *Bäghs])orp). Detta sjönamn härledes
af Bugge2 evident riktigt af ett ord motsvarande isl. adj. bågr
’hinderlig, slem, farlig’; jfr no. baag (t. ex. baagt veder) Aas.,
ä.-da. bag ’ogynnsam, hindrande’ Kalk., sv. dial. b&g ’envis,
tvär, oböjlig, halsstarrig; retsam’ Norrl. Rz. I fsv. är ordet
för öfrigt icke uppvisat, såvida det icke ingår i fsv. Bagasundh,
sedermera Bogesund, socken i Redvägs hd Vg., nu Ulricehamn.
Med afseende på ljudöfvergången gh -* w jfr t. ex. Nor. Sv.
etymol. s. 39; jfr äfven ä.-nsv. Åskawen : Åskagen samt ä.-nsv.
Sk&ffaen för Skagen (G. I:s reg. IX). Sjön har en ytterst
oregelbunden form med många djupt in i landet inträngande vikar3 4,
hvilken tydligen gifvit upphof till namnet. Betydelsen är ungefår
densamma som i sjönamnen Drögen, Enveten, Hlera, L&kan,
Parsen, Trfttten, Årr(?). — Namnet har i äldre tider felaktigt
sammanställts med sv. båge, fsv. bogi4. Oantaglig är likaledes den af
1) Sund, Hälgestads sn, Villåttinge hd.
*) Hos Brate Runverser 6. 191 följ.
3) Se A. E. Törnebohm i SGU Aa 17: 5 samt E. Sidenbladh anf.
arb. 24: 6 följ.
4) »Efter han böjer sig kring landet» Dalin Svea rikes hist. 1:93;
jfr Bergström Sdml. ortn. s. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
