- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
106

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Eldmörja»; af allmogen uttalat i^möi^jan (Eldsmörjan GS

1 V 35) å Hunnebärg Vg.; af nsv. eldmörja, fsv. eldmyria; jfr
sv. dial. ellmerja Häls., mörjeeld Skåne, Hall.1 I fråga om uttalet
ill- är dialektformen ill ’eld’ att jämföra. Namnet kan på grund
af sin bildning antagas vara ganska ungt; jfr t. ex. Grundsnuggan*

Elen e4len, af allmogen uttalat oi*len, hvarom nedau (GS

2 0 39), ytterst liten vattensamling i Virestads sn, Allbo hd
Smål. : Elenshylte, Elensås, bildade efter den tid då sjönamnet
erhöll bestämd slutartikel.2 Detta ord ställer jag till ett sv.
dial. *él =• no. eil f. ’skåra 1. fördjupning i form af en ränna’,,
af ieu. oilä-, hvilket Bugge PBB 21: 422 sammanställer med
lit. eile ’fåra’ ock anser ha grundbetydelsen ’gång’ : Vei
Formen Oilen står i öfverensstämmelse med de ljudlagar, som
värkat i traktens dialekt. Jfr för öfrigt Elhöfden, Elingen.

Elflången, se llflången.

Elften, se liften.

Elhöfden e8lhöv2den (GS 2 Ö 40 felaktigt Ethöfden)
Asa-rums sn, Bräkne hd Blek. Då öfriga sjöar på -höfden, särskilt
de i Blekinge belägna (jfr Mätter-; Sillhöfden), tyckas ha blifvit
uppkallade efter den genomflytande ån, skulle man kunna förmoda^
att så äfven har varit fallet med den ifrågavarande. Jag anser
det sannolikt, att sjön uppfattats som »hufvudet» (-höfden : fsv.
hövo^, isl. haufuö; jfr tve-, månghöfdad3 o. s. v.) till den ur
sjön utfällande ån, hvars förnämsta characteristicum tycks vara
tre små sjölika utvidgningar af ett slag, som möjligen i äldre
tider kallats öl, identiskt med grundordet i namnet å den till
storlek ock form snarlika Elen (se for öfrigt d. o.) — Fsv. ’Elhefpe.

Elingen (Grau s. 399 [1754]) Ramnäs sn, Snäfringe hd
Vstml.; att dömma af kartan nu urtappad, men namnet lefver
kvar i gårdsnamnet Elingsbo. Namnet kan vara en afledning
på -ing- (1. -ung-) af det under Elen behandlade ordet; jfr
Malmen : Malmingen o. s. v.

Eller» elsler2n (Ellern Hermelin 1818; Elaren Craelius s.
392 [1748?, 1774]) Mörlunda sn, Aspelands hd Kim. : Ellarebo

x) Rz s. 444. Ordet eldmörja är sannolikt ombildning af ett
fsv. ‘émyria, isl. eimyija : eimr (se Emmern); jfr Kluge KZ 26: 84,
Nor. Sv. lm. VI. 5: 9.

2) Jfr Eldansnäs : Eldan, Lienshyttan : Lien m. fl.; se afd. II, IV.

3) Se Nor. Aschw. gr. § 178.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free