Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I fråga om en dylik senare påvärkan på sjönamnet från ett
ortnamn, som själft är bildat af detta, kunna t. ex. sjönamnet
Hvitten : Hvittorp: sjönamnet Hviten ock sjönamnet J&rten :
Jär-torp : fsv. sjönamnsstammen * *Ger- jämföras.
Hvad nu härledningen af detta namn beträffar, hade jag,
inuan jag kommit till ofvan framställda uppfattning om
stamvokalens kvalitet, ansett, att man snarast hade att operera med
en basis freuk-, där slutkonsonanten vore att fatta som det i
sjönamnet synnerligen vanliga k-suffixet. Samma utgångspunkt
har äfven prof. Norebn haft för den härledning af namuet, han
haft godheten meddela mig1. Noreen anser, att namnet med
k-afledning bildats af den basis preu, som föreligger i isl.
ftjosa, sv. frysa, hvars s han uppfattar som *rotdeterrainativ\
Stammarna frik- ock frisk- (i fsv. Priskdal, jfr adj. frisk-} vill
han förklara såsom rotvarianter till nämnda ord. Namnet anser
han betyda ’den kalla (sjön)’. Till samma ordgrupp för han
äfven isl. frauke, froskr, frauö(r) (= sv. frö), froöa ’groda**.
För denna härledning kunde — utom den omständigheten,
att sjön enligt N. är känd för sitt kalla vatten — det namn
tala, som bäres af en annan af Värmlands förnämsta sjöar,
Vär-meln, hvilket förefaller betyda *den varma*. Såsom exempel på
dylika till betydelsen motsatta namn å sjöar, som ligga nära
hvarandra, anför jag Hann—Valpen,
Igusterhöfden—Svarthöf-den, Stråken—Fiolen, där dock den egentliga betydelsen af
namnen Hunn ock Stråken alldeles missförståtts af dem, som gifvit
de båda andra sjöarna deras namn. Men i det följande hoppas jag
kunna visa, att Vftrmeln närmast är aflett af älfnamnet *V®rma,
bvilket nu visserligen i sin tur torde ha denna eller närbesläktad
betydelse. Med afseende på bildningen af adj. ‘fryker :
freu-må erinras om ags. réoo: réow Vild*, meng. hleuke : hlewe *lau*.
Mot den framställda etymologien talar å andra sidan följande.
x) Sommaren 1898.
*) Om dessa ord jfr Hellqu. Ark. 7: 143. — Lidéo Z. altind.
n. vergl. spracbgesch. s. 85 ställer isl. frauÖr till isl. frauÖ, froÖa, fsv.
frodha ’skum*. Dock synes grundbetydelsen i dessa senare ord ha varit
en annan, än den LlDÉN antager (Persson Wz. s. 163). Do nämnda
orden för ’groda* ba senast behandlats af Osthoff Etym. parerga 1: 356 f. :
grundbetydelse *springer, bupfer*.
Sv. Iandsm. XX. 1. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
