Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skalle stammen freuk-, fry k- vara den ursprungliga, kan man
icke förklara stammen frik- på annat sätt än såsom N. också
tänkt sig saken, nämligen som hörande till ett visserligen
besläktat, men vid sidan af det andra själfständigt existerande
likbetydande adjektiv. Ett tredje sådant skulle enligt N. möjligen
vara det, från bvilket namnet Friskdal utgått. Detta antagande
har dock en ringa grad af sannolikhet för sig1. Snarast möjligt
synes det vara, att det senare ordet varit gängse i trakten; jfr
nämligen (fsv. sjönamnet) Friski. Men rimligare förefaller det
mig att förklara namnet Friskdal så, som ofvan skett. Äfven
stammarna frik- ock fryk- kunna, som jag sökt visa, förbindas
med hvarandra, utan att man behöfver tillgripa den utvägen att
förklara dem som två skilda ord.
Är man sålunda nödgad att utgå från stammen frik-, blir
ju i alla händelser den ofvan gjorda sammanställningen möjliga
men den kommer att sväfva alltför mycket i luften, om den
icke har att stödja sig på stammarna freuk- ock frisk-. Jag
antar i stället, att ordet är en bildning på k (ieu. *prl-g) till
den basis fri-, ieu. pri, som med dental afledning föreligger i fsv.
friger, isl. friör, ags. friö Vacker, ljuflig’, etymologiskt
identiskt med sskr. pritå- Vörnöjd, älskad, vänlig’. Ordet vore i
så fall besläktat med sjönamnen fsv. Fri^e, sv. Friilen. En
n-afledning af samma rot är schweiz. dial. frein +- *frin- (se
Frindeln). I fråga om betydelsen vore det synnerligen
vanliga sjönamnet Fagerajön att jämföra samt med afseende på
bildningen t. ex. sjönamnet Greoken. Få sjöar torde med större
fog än Fry ken bära ett sådant namn2. — Den bos Tuneld
förekommande formen Fryggen är att bedömma såsom skrifningen
Gbryggon för Grycken (se Gröcken)3. Den återger sannolikt, om
*) Man skulle emellertid kunna erinra om fno. sjönamnet Mjeör, som
står i afljtidsförhållande till fuo. Mors, namn å den genom sjön flytande
älfven, samt om sjönamnet Anrr : älfnamnet Yrja, hvarom se Rygh NG
1: 196, 14: 49; jfr äfven under Näten.
2) Jfr t. ex. Lex. 4: 154, Wettergren i Sv. tur.-fören. årsskr.
för 1900, s. 151 (»I sanning en underbar sjö, olik alla andra, vi skådat!»)t
Ellen Key i Ord o. bild 1900 o. s. v.
3) Man skulle ju också kunna tänka på en anslutning till ett
sannolikt en gång belintligt fsv. adj. ‘frygger (urnord. ’friggwa-), hvilket
legat till grund för fsv. fryghp, sv. fröjd, motsvarande isl. frygfÖ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
