Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jfr t. ex. sjönamnet Virken, uppkommet af äldre Vir- genom
på-värkan från Arken. Annars kunde man ju antaga, att Grosken
förhölle sig till groa som isl. J)roskr ’stark, kraftig’ till proask
’tilltaga i omfång ock storlek’, så mycket mer som en sk-bildning
af grö- föreligger i det bl. a. just i Vg. använda groske n. ’första
grödan, första grönskan’ (Rz s. 214) = isl. groska f. ’gröda’ (Sn. E.);
jfr med afseende på bildningen det besläktade grönska.
Grotten.
1) grotHen* 2 (Gråtten Grau 8. 399 [1754]; Grotten GS 3 Ö
31) Samnäs sn, Snäfringe hd Vstml.
2) Ö£re o. Nedre (Grotten GS U Ö 31), ytterst små
vattensamlingar i Skinnskattebärgs bärgsl. Vstml.
Åtminstone Grotten 1 är enligt uppgift icke stenig1. Möjligen
har sjön sitt namn från Grottbäoken. Ordet torde dock icke
böra alldeles skiljas från de många sjönamnen af fsv. gryt (se
Gryten o. s. v.), men kan icke omedelbart sammanställas med
detta ord, som i trakten uppträder i ortnamn såsom gryt-.
Sannolikt föreligger här en afljudsbildning gröt- (jfr sv. dial.
grät2, no. grut, da. grud, detta senare af grät ock gryt), alltså
väl ett förgerm. ‘grutn-. Grottsjön (GS 4 Ö 27) Häls. kan icke
utan vidare jämföras. På grund af ordets förekomst i en
sammansättning kan det i brist på äldre former omöjligt bedömmas
med någon slags säkerhet; jfr no. sammansatta ortnamn på
Grot- af äldre Grjot- (Rygh NG lndl. s. 52). — Fsv. ‘Grotte3.
Grumlan grum3lan2 (Lex. 1: 173, GS 3 Ö 37), ganska stor
sjö i Bäxheda m. fl. s:nar, Östra hd Smål., numera vanligen
kallad Bäxhedasjön4. Sannolikt sammanhänger namnet med
stammen i grummel n., grumlig, grums, no. grumen ’grumsig’,
sv. dial. ‘grum ’mörk, dunkel, ful’5. Ordstammen är knappast
lånad, såsom J ess en Etym. ordb. antager. Namnet är möjligen
*) En meddelare skrifver: »Kring Grotten förekomma val några
bärgsknallar, dock äro ej dess stränder mer steniga än flera andra
sjöars.»
2) Jfr ock sjönamnet Gruoken Jtl.; se Gröcken.
8) = igl. Grotte, en kvarn, egentligen kvarnsten? Om detta ord
se Bugge Sv. lm. IV. 2:239; jfr äfven Hellqu. Ark. 7: 167.
*) Om sjöns naturförhållanden se närmare Trybom Meddel. fr. K.
Land t bruk sstyr. N:o 9 år 1901 (N:o 76).
5) Billing Åsbom. s. 190.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
