Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som jag i art. Hann tror mig ha uppvisat. Namnet betyder
sålunda ’bärggjön’; jfr det vid norra stranden belägna Bärgsmåla.
Ordet är för öfrigt bildat på samma sätt som namnen å de
likaledes i Elm. belägna Findeln, Friodeln ock Grindeln.
Hungen, se Hugn.
Hunn hiu^n1 (Lotter c. 1750, Broocman 2: 463 [1760],
Hermelin 1810, Widegren 2: 159 [1828J, GS 8 Ö 34—33), stor
sjö2 i Skedevi sn, Finspftnga läns hd Og. Det ligger nära till
hands att till detta sjönamn förmoda samma slags ursprung,
som vi komma att konstatera för namnet Valpen å en i
närheten liggande sjö. Om man nu värkligen hade anledning till
det antagandet, att detta senare namn vore lika gammalt som
namnet Hunn, vore ju för öfrigt denna etymologi så gott som
säker. Man kunde då erinra om det ångermanländska sjönamnet
Fölaingen, år 1568 skrifvet Fölsinge tresk (: sv. dial. fölainge
Tö!unge’), hvilket uppkommit i motsättning till Hästsjön, år
1568 skrifvet Hästesiö3. Jfr sjönamnen Ljusterhöfden ~
Svart-höfden, de grek. bärgnamnen Trrupos ’bock’ ock X([/.apo$ ’get’ (i
närheten af hvarandra)4. Men nu veta vi, att Valpen i äldre
tider betat Holpen (se d. o.) ock att sålunda det förra namnet
mycket väl kan bero på samma slags folketymologi som den,
hvilken gifvit en granne till sjön Stråken namnet Fiolen; jfr
äfven att de i närheten af hvarandra belägna sjöarna Båfven
ock Nedingen benämnts Bofven ock Nidingen. Sjönamnet Valpen
kan sålunda ej lemna oss någon vägledning. Då framställer
sig osökt det spörsmålet, om ej i alla händelser det sannolikt
uråldriga sjönamnet Hunn kan anses vara bildat af djurnamnet
hund. Analogier för en dylik namnbildning erbjuda t. ex.
sjönamnen Alten, Anden, Bjuren, Björn. Bromsen, Galten, Geten,
Hjorten, Hägern, namnen på -oxen o. s. v.; jfr i fråga om
bildningen äfven fno. gårdnamnet Hundr, hvilket Kygh NG 1:
43 för till hund. Ordet ingick säkert redau i fsv. tid som
första led i sjönamn. Det framgår af gårdnantnen Hundzsio
Ångerm. från år 1413 (SD NS 11) samt Hundzsiohult, nu
Hundshult Rogbärga sn Smål., från 1408 (SD NS II). För
J) Enligt två uppgifter.
2) V* mil lång. Vs mil bred.
3) Nordlander Ångerm. fiskev. ss. 22, 23.
4) Fick Bezz. Beitr. 21: 265.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
