Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G2 HKLLQUIST, SJÖNAMN. XX. 1
samt ännu närmare med S&levattnét, hvarom se under Socken.
I fråga om bildningen erinras om Gäfjan, Göljan o. s. v. —
Fsv. *m.
Illern.
1) il3ler2n (Illaren Cnelius s. 392 [1748?, 1774]; Illern
Craelius s. 129 [1774], Hermelin 1818, GS 4 Ö 37) Mörlunda sn,
Aspelands hd Kim.
2) il4lem (GS 2 Ö 36) Säby sn, N. Vedbo hd Jkgs län,
dock i Ög.
Det förstnämnda förutsätter tydligen ett fsv. ‘Illir, eu
ja-af-ledning af adj. sv. dial. ill, fsv. ilder, isl. illr ’ond, fördärflig’
o. d. Det är sålunda bildat som fsv. ’Beallir (se Bällen),
Lygh-nir (se Lygnern) o. a.1 Det andra sjönamnet, fsv. *Ilder,
innehåller nom. sg. mask. af samma adj.; jfr i fråga om bildningen
B&fren, Yrången o. s. v. Af samma ord kommer också Illersjön
(GS 2 Ö 34) Motala sn, Aska hd Ög. : Illersjö. Detta gårdnainn
skrefs år 1405 Illasyo (SD NS I), det är alltså sjöns gamla
namn, bildat som Bredheesyo, Huitasyo o. s. v. Med orätt ser
Lundgr. Sv. lm. X 6: 125 här ett personnamn Ille. År 1500
kallas gården Illesyöö2. Hit höra äfven Illevatten (GS 1 V 35)
Bohusl. ock Illetjärn (2 V 34), no. älfnamnet Illaaen, hvilket
Rygh Personnavne s. 175 för till samma adj., samt no.
älfn&m-net lika3, bildat med det i namn på nordiska vattendrag
vanliga suffixet k. Då man vidare känner, huru ofta gårdnamn på
-ås äro afledda af sjöuamn (se t. ex. Grccken), är man böjd att
antaga, att Illeråssjön (GS 1 Ö 37) Båraryds sn Smål. i äldre
tid hetat Iller(n). Gården kallades år 1447 Illeraas4. I fråga
om betydelsen böra alltså sjönamnen Båfven, Envetten, Parsen
o. s. v. jämföras; äfven erinras om no. Styggaaen (Rygh
Personnavne s. 175). Dock må påpekas, att hvad 2 beträffar, denna
sjö är mycket liten, vidare icke i något afseende besvärlig, blåsig,
svår att befara 1. dyl. Emellertid kunna i forna tider
naturförhållandena ha varit olikartade, ock för öfrigt kan väl en till-
*) Därmed vill jag dock ej säga, att icke affedningen kunnat vara
så beskaffad, att omljud måste uteblifva, därest stamvokalen varit
mottaglig för sådant; jfr t. ex. Mselir (se Mälaren).
“) Vadst. kl. jordeb. s. 25. 3) Rygh NG 3: 304.
4) Vadst. kl. jordeb. s. 164.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
