Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som antagligen är besläktat med kjusa. Se äfven Göten ock
där anförda namn. Ofriga teoretiska möjligheter äro t. ex., att
namnet innehåller sv. dial. ljuter ’fur (S. Möre), isl. ljotr,
ingående i no. Ljotaaen, hvarom Rygh Personnavne s. 175x, eller
mht. hiuze ’munter, frech’.
Emellertid torde det som nämnt vara försiktigast att icke
skilja de na behandlade tre östgötanamnen från det fjärde, fsv.
stam Iutr-, till hvilket vi nu öfvergå.
Juttern jut* 4tem (Juttern Lotter c. 1750, Craelius s. 37 [1774],
GS 3 Ö 36; Jut Hermelin 1818), ganska stor sjö i Djursdala
sn, Sevedes hd Kim., på gränsen till Kinds hd Og.; enligt
uppgift synnerligen naturskön. Sjönamnet innehålles i
sockennamnet Djursdala (kyrkan är belägen vid sjöns sydligaste ända).
Detta skrefs år 1422 Jurzdal2,1466 ock 1480 Jwrsdaal, 1500
Jwrs-dal3, 1571 Jursdala4. Namnet är bildat af sjönamnet ‘luter på
samma sätt som fsv. Ingelsdaall, nu Yngersdal, af Yngaren.
Fsv. ‘lutsdal öfvergick till ‘IuÖsdal på grund af ställning i
svagt bitonig stafvelse5 ock sedermera till lursdal, liksom
’IuÖséÖs (hmrap) till lursers6. Båda dessa ljudöfvergångar äro
väl att anse som dialektiska. Man hade alltså att utgå från
en mask. a-stam luter, gen. luts. Jfr namnen å de närbelägna
sjöarna Nimmem, Striem, Åmmera (likaledes med akc. 1).
Men utvecklingen kunde äfven ha varit ‘Iutrs -+ ‘IuÖrs -> lurs-,
i hvilket fall r snarast hört till stammen. Vi ha här för oss ett
namn som säkerligen tillhör det älsta laget af de svenska
sjönamnen. Jag ställer det samman med lit. audra ’flut\ avest.
aoda ’gewässer’, sskr. odma ‘fint’, sskr. odati ’quellend,
wal-lend’, hvilka samtliga kunna utgå från en V eud. Hit har man
äfven fört det säkerligen slaviska flodnamnet Oder, polska
Odra, äldre Odora7, hvilket sålunda helt enkelt skulle betyda
*) Jfr äfven fht. ‘Lleznio, nu Liesing (»ad durran Lieznioham»
från år 1002), v. Grienberger MdlföG 19: 526.
*) Styffe Un.2 s. 184.
8) Vadst. kl. jordeb. b. 120—121.
4) Forssell Sv. 1571, s. 222.
b) Jfr analoga fall bos Nor. Aschw. gr. § 266; se äfven Kock Fsv.
ljudl. s. 45.
6) Nor. Aschw. gr. § 257 anm. 5.
7) Se Egli Nom. geogr.2 s. 663.
Sv. Iandsm. XX. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
