Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den i Närikes Alleh. 1899, nr 40 framställda förklaringen
är af språkhistoriska skäl oantaglig.
Jftrsken, se ti&rsken.
J ärten järHen (Hjerten Hermelin 1810, Tham Link. ss. 34,
899; Gertsjön GS 3 Ö 34) Hällestads sn, Finspånga läns hd
Ög. : Gertorp (äfven skrifvet Hjerttorp). Detta sjönamn
innehåller enligt min mening stammen i fsv. *ger, isl. geirr ’spjut’
ock beror på sjöns utpräglat spjutlika form. På grund af
anslutning till gårdnamnet Gertorp bar sedermera ett t
inkommit i sjönamnet. Jfr biformen Hvitten : Hvittorp : sjönamnet
Hviten. Hvad Gersjön (GS 1 Ö 37 Smål., 3 Ö 31 Vstml.) ock
Geratjämama (3 Ö 31 Vstml. o. Dal.) beträffar, ser det äfven
på grund af dessa vattendrags form ut, som om här samma ord
eller det däraf bildade fsv. gere, isl. geiri m. ’kil, kilformigt stycke’
(jfr sv. dial. Rz), fht. géro ’kilformigt stycke tyg 1. land*, ty.
gehren ’sköte’ ingår. Äfven i Norge finnas med fno. geirr
sammansatta ortnamn, där ordet tycks ha haft funktionen att
uttrycka något kilformigt (se Rygh NG 3: 73 f.). Sjön kallas
enligt uppgift äfven J&rtsjön, tydligen en yngre
sammansättning. Den fsv. formen har alltså varit *Gér eller *Gére, hvilket
förhåller sig till Gertorp som Geten till Gettorp ock som
Hviten till Hvittorp. Nu är det emellertid också möjligt, att
sjönamnet icke erhållit sitt t från gårdnamnet, utan från namnet
å den i samma socken belägna sjön Gulten, på samma sätt som
Käxten i samma afseende rönt påvärkan från Risten.
Af sv. hjärta, fsv. himrta kommer däremot Hjärtqjön (GS
2 Ö 40 Blek.) ock Hjärtasjön (3 Ö 38 Smål.), hvilka namn
naturligtvis äfven syfta på sjöns form (jfr öfversikten). Hit hör
väl ock Hjärt&sjön (3 Ö 37): Hjärtaryd.
Jäsen jä4sen (jÅsn) (Jäsen Grau ss. 62, 491 [1754]; Gäsen
Hermelin 1801, GS 3 Ö 30) Norbärgs sn Vstml. : Gäsjö, Gesjö
eller Jäse. Då detta gårdnamn i äldre tid skrifves Gääse, Geese»
Gsese, Gäsee, af hvilka de två första skrifningarna förekomma
år 1504har man att utgå från gammalt g. Enligt lektor
Brate återgår ä-ljudet på S; é skulle ha gifvit e. Samma
sjönamn uppträder äfven i Norrbärke sn Dalarna : Gäsen,
Djup-ock Myrgäsen. Man kunde kanske snarast tänka på samman-
[) Dipl. dalek. 1:282; jfr reg. s. 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
