Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hang med no. älfnamnet öjesa, fno. *Géesa, hvilket Rygh N6
IV. 1: 166 anser betyda Gåaälfven ock som att dömma af formen
tydligen är ett gammalt namn; jfr för öfrigt Gåsen. Mindre
sannolikt är väl, att namnet är bildat af sv. dial. gäsa, pl. -ar
’dyhål, sumppuss’ Vg.1 2. Jfr i fråga om betydelsen Däfveln,
Gorren, Tesan. I hvilket fall som hälst bör vårt sjönamn icke
gärna skiljas från Jäsungen (se följ.): för detta senare namn
passar en härledning från g&s på grand af omljadet mindre
väl; äfven J&sen bör, om det innehåller detta ord, snarast
härledas från ett fsv. ‘Qeese, ock enstafvighetsakcenten i namnet
vore sålunda här som i många andra sjönamn af yngre
ursprung.
Jftsnngen3 * * * * (GS 3 Ö 31), liten sjö i V. Våla sn, Norbärgs
bärgsl. Vstmh; väl afledning af det i sjönamnet Jäsen
ingående ordet.
Jönnen jön*nen (GS 2 Ö 38), liten sjö med höglänta
stränder i Fryeleds sn, Östbo hd Smål. Man kunde tänka sig, att
ordet vore att återföra på en fsv. stam *gen-, isl. gaun-, i hvilket
fall det kunde sammanställas med no. Gauna, namn på en älf,
som går till Sverge ock som enligt Rygh NG 15: 282 icke är
uppvisat annorstädes i Norge. Detta namn är jag böjd att föra
till gr. ^auvo; ’gapande*, Xauvcov ortnamn, en afledning på n af
ieu. \ ghau ’gapa’, hvaraf äfven bildats det med ^aövos
lik-betydande lat* faux ’8valg\ 8r* gaP’» hvilka ord
stå i afljudsförhållande till mht. giwen, gewen ’gapa’8. Jfr i
fråga om betydelsen Gapern, Gimmen, Ginnlngen, Gömmaren, i
hvilket sistnämnda ord då samma rotform skulle förekomma.
Äfven andra möjligheter äro emellertid tänkbara. Det är
t. ex. ganska rimligt, att det uddljudande j bör förklaras på
samma sätt som i det jämtl. sockennamnet Junsele, Jönssijldh
(1535), hvilket, såsom Nordlander Sv. lm. XV. 2:22 uppvisat,
beror på sammansmältning af prep. i samt byanamnet öden ock sel
*) Se Ant. tidskr. 2: 165.
2) Namnet var öbekant för min meddelare från trakten.
3) Fick4 1:437. — Got. gaunön ’klaga’, isl. gauö ’skall’, gaula
’tjuta’ höra däremot till en annan rot; om detta senare ord se senast
v. Grienberger Sitzungsber. d. k. akad. d. wissensch., phil.-hist. cl.,
CXLII. 8: 95, Wien 1890. Det är icke sannolikt, trots att betydelse-
paralleller kunna uppvisas, att namnet bör föras till denna stam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
