Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— fattats som en förgrening af sjön Klefven. I Norge
användes ordet bl. a. om armar af insjöar1. Ordet ingår för öfrigt
i fsv. namnet Tranukvislir (VGL IV. 10), »troligen en bäck på
forna gränsen af Sundals hd»2 samt lefver kvar i flera sv. dial.
(Rz). Så kallas i Nederluleå en i en bäckförgrening belägen
skogsäng för Kvisslan3. Jfr vidare ty. flodnamnet Zwiesel: mkt.
zwisele; se Bohnenberger Festg. f. Sievers s. 369.
Kvistdroppen, Stora ock Lilla, kvis3tdrop2pen (GS 1 Ö 37,
SGU Aa 33: 33), två mycket små sjöar i Hillareds sn, Kinds
hd Vg. Det finns ingen anledning att betvifla, att de båda små
vattensamlingarna blifvit jämförda med ett par vattendroppar, som
dallra på kvisten. Åtminstone har jag ingen annan förklaring
att lemna. I namnet ingå alltså fsv. kvister m. ock drope m.
K väggen kväg4gen (kvépn) (Fernow s. 889 [1773], GS 2
Ö 33) Bjurtjärns sn, Karlskoga bärgsl. Vrml. : Kväggen,
Kväg-gestorp, Kväggeshyttan (se nedan). Namnet ha vi indirekt
uppvisat från 1500-talet genom gårdnamnet Kväggen, som anföres år
15404, 15865 ock 1590 (Qväggen)6, år 1613 skrifvet Queggen7 *.
Detta har bildats af sjönamnet som t. ex. gårdnamnen Immen,
Alkvftttem, båda i närheten, af likalydande sjönamn. Såsom
förslag till dess härledning har jag att meddela följande. Man
har att tänka sig antingen ett urgerm. *kva3ja- (jfr sv. lägg)
eller ett *kvai-ja- (jfr sv. vägg ock se sjönamnet Kläggen). I
betraktande af de synnerligen många sjönamn, som betyda
’den hvinande, tjutande, skrikande, klagande, sjungande o. d.T
eller i allmänhet uttrycka ett ljud eller läte, såsom Galmaren,
Skrikegallen, Kärmen, S&ngen, Tjutingen, Vinen m. fl. m. fl.*,
synes man mig emellertid med fog böra taga i öfvervägaude,
huruvida här ej föreligger en ia-afledning af den genn. rot
kvai-, ieu. g2oi-, som ingår i lit. gaidys ’tupp\ lett. gailis ds.,
got. qainon ’klaga\ isl. kveina ds. o. s. v.9, enligt Persson Wz.
s. 197 besläktade med åtskilliga ord, som ha bet. ’sång\ ’kra-
D Rygh NG Indi. s. 62. 2) Sclilyt. VGL s. 568.
3) Nordlinder Sv. lm. VI. 3: 27. 4) Norask. ark. 2: 425.
:>) Anf. arb. 2: 442.
6) Anf. arb. 2: 443. Möjligen är skrifningen något normaliserad.
’) Norask. ark. 2: 692. *) Se öfversikten.
9) I fråga om detta ords etymologi jfr äfven Thumb KZ 36: 197,
Lidén Bezz. Beitr. 21: 103, Uhlenbeck Et. wb. d. altind. spr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
