Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vätska; insjö; älf Fr.2, direkt motsvarande foruir. loch1, lat.
lacuB, jfr äfven med grammatisk växling isl. I9, lå
’strandvat-ten’, som ingår i flera ortnamn ock noga bör skiljas från 16 n.
lund* ock 16 f. ’sumpig äng’2. Den nämnda stammen lag-
uppträder nästan som ett appellativ i en mängd no. ortnamn, t. ex.
fno. älf- ock sjönamnet L^gr3, ock förekommer enligt Förstem.
2: 888 i t. ex. fty. flodnamnet Lagbeki (men knappast i Lagina, nu
die Leine?). I Sverge träffas åtskilliga spår af densamma. I
första hand erinrar jag om sjönamnen Laggen, Lögaren samt
äifnamnet Lagan eller Lagaån, hvilket säkerligen
ursprungligen hade appellativisk funktion4. Samma stam ingår
sannolikt äfven i fsv. Laghund eller Laghundha hundare5; jfr det
likabetydande Syöhundare (1412)6. Däremot kan man icke hit
föra fsv. Laggaheeradh: Lagga&n, emedan gg här synes vara
uppkommet genom assimilation af fg; jfr formen Lafgeredh7.
Hvad det långa g i Laggaren beträffar, kan det tänkas
hafva uppkommit i en sammansättning ‘Lagharsie, på samma
sätt som no. Laggeraaen uppstått ur fno. Lagarå (Rygh N6 3: 97).
Detta kan vara en yngre sammansättning med sjöns
ursprungliga namn, Lagher, gen. Laghar, af ett slag till hvilket
åtskilliga motsvarigheter i denna afhandling anföras. Men den första
leden kan ock vara ett ånamn, som sålunda vore att
sammanhålla med de nyss nämnda sv. Lagan ock fno. Lagarå.
Nu finnes just i Åsbo socken gårdnamnet Laggarp. Men
detta lydde i fsv. tid Laghathorp (SD NS 1: 546 fr. 1406), ock
vi ha här en ny analogi till den ofvan omtalade
ljudöfver-gången g -> gg. Men namnet äger för oss i detta
sammanhang ett annat ock större intresse. Säkerligen är det med orätt
som Lundgr. Sv. lm. X. 6:104 — om ock med tvekan — för-
*) Stokes Bezz. Beitr. 11:76.
2) Se Läffler Ark. 7: 260, Joh. Upps.-stud. s. 73 ock där citerad
litteratur samt ofvan under JÄrnlunden.
3.) Rygh NG Indi. s. 67, 3: 97, IV. 1:94, Elven. s. 138 o. b. v.,
Fr.j under l$gr. Jfr ytterligare nedan.
4) Jfr att älfven i Markaryds sn åtminstone på 1700-talet kallades
= Stora ström» (Rogberg o. Ruda s. 397). — Namnet ingår i fda.
Lagtt-Lolin (1399), nu Laholm.
5) Se Styffe Un.2 b. 283. * 6) Styffe Un.2 s. 299.
7) Styffe Un.2 s. 298, SD NS 2: 107 o. s. v., Tham Sthm s. 198. Nam-
net Lagga&n kan sålunda icke förklaras så eom sker i Rygh Elven. s. 325.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
