Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan skäl kunna tänka på lit. lankå f. ’dal; vid flod belägen
äng’, hvilket ord som bekant iunehåller en afljudsform till lit.
lenkiu *böja sig’; jfr i fråga om betydelseöfvergången lett. lei-ja
*dal* : V li *böja* i t. ex. lat. li-tuus *krummstab’1 2, gr. ayxo$ n.
’dal’ : sskr. ånoati * böjer12. Sammanställningen af
ortnamns-stammen lung- ock lit. lankå styrkes af den omständigheten,
att nsv. lynga *ögla, lycka*, hvilket Nor. Urg. lautl. s. 207
ställer till fht. slingan *winden’, möjligen snarast bör föras
hit. Ar detta riktigt, står stammen alltså icke isolerad inom
det nordiska språkområdet. Om nu denna härledning
passar in på naturbeskaffeuheten hos de här anförda gård- ock
sockennamnen, är jag ej i tillfälle att afgöra; men i fråga om
en dylik betydelse hos sjönamn erinrar jag om Dänningen,
Dänseln. Man kunde för öfrigt uppkasta den frågan, huruvida
ej ett ock annat af namnen på -lungen, -lången innehålla
samma ord. Emellertid tyckas de dalska sjönamnen
Bollun-gen, Q ulltingen, Kållungen vara bildade med suffixet -ung, ock
hvad de på -lången vidgår, finnes ett, nämligen HaUången,
som i äldre tider sannolikt ändats på -ung-; men annars icke
något, där man har egentlig anledning att förmoda, det icke
adj. lång skulle ingå.
Om man nu anser sig böra skilja sjönamnet Lungen ock
de öfriga ortnamneu, är det synnerligen frestande att föra
detsamma till fht. lungar *rask, munter’, ags. lungre adv. *snabbt’
= gr. IXa<ppc$ *rask, munter* <- ieu. Inghros, resp. ’elnghros3,
hvarvid till betydelsen sjönamnen Leken, Svinnaren m. fl. vore
att jämföra. Betänkligheter yållar dock frånvaron af det
radikala r, ehuruväl af lättare art, då andra — dock utomgermanska
— släktingar likaledes sakna detsamma, nämligen bl. a. sskr.
laghus *rask, lätt’ = gr. zXccyy; *liten, ringa*, i hvilket
sistnämnda ord det labiovelara gh mist sin labiala karakter på
grund af det följande u. Därest det nu skulle visa sig, att de
nämnda gårdnamnen af ett eller annat skäl kräfva sin särskilda
förklaring, synes mig detta sista förslag till tydning af
sjönam-net Lungen böra i första rummet tagas i öfvervägande. Kam-
*) Jfr Fick4 1: 538.
2) Andra ex. hos Hellqu. Ark. 7: 171, Joh. IF 2:55.
8) Jfr Hirt Ablaut s. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
